Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Den så kallade Möris-sjön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
denne ständigt förses med tillräcklig vattenmängd. Från
denna hufvudkanal går åter en annan konstgjord
vattenledning ända till midten af klippdalen. Här
ligger staden Piom (= Haf, Sjö). Från denna,
såsom medelpunkten, utgrena sig strålformigt
bevattningskanaler åt alla sidor och sålunda blir
denna dal - i hvilken utan ett sådant konstverk
ej ett enda grässtrå kunde växa - den mest bördiga
provins i hela landet, en verklig förrådskammare
för allt det, som jorden förmår frambringa. Dervid är
att märka: Från Jaro till Piom är ungefär öfverallt
samma höjd öfver hafsytan, mellanliggande ojemnheter
i sjelfva dalen - mången gång till en höjd af 20 - 30
fot - äro genom kanalens djuphet jemnade; dalen
har likväl den egenskapen att den ej, liksom andra
dalar är djupast i midten utan sluttar från midten
mot norr, vester och söder, men har deremot i sydost
ungefär samma höjd ända till bergen.
Der, hvarest hufvudkanalen inträder genom klipporten
i Pioms dal utgrenar sig en bikanal, som är inhuggen
i klippan 20 till 30 fot djupt - allt efter behof
- med en bredd af några hundra fot. På en väg af omkring
9 mil leder den vattnet genom öster och norr till
nordvest, hvarest dalen tvärbrant stupar ned till
sitt största djup. Der, hvarest denna sidokanal
träder fram ur den vestligt gående hufvudkanalen,
är öfver denna mot norr förande arm, en brygga byggd,
hvars pelare nedtill äro genom utomordentligt fast
och tjockt murverk till en viss höjd förbundna med
hvarandra, så att vattnet vanligvis endast flyter
raka, vägen till Piom och blott i den händelse, att
det skulle stiga högre än denna brodam, sänder sitt
öfverflöd en omväg åt höger mot nordvest.
En mil längre bort förer äfven en sådan 40 till 50
fot djup och 1200 fot bred bikanal som på samma sätt
skyddas af en brodamm, i en båge emot söder, äfvenledes
åt nordvest. Så snart således Jaro lemnar mera vatten
än kanaluppsyningsmännen i Piom behöfva för att åt
alla håll tillräckligt bevattna dalen, så rinner
det öfverflödiga vattnet af sig sjelft på tvenne åt
detsamma anvisade vägar till samma (det djupaste)
ställe i det stora bäckenet och bildar derstädes
småningom en sjö, som är omkring 7 mil lång och på
dess bredaste ställe inemot 2 mil bred.
Detta är den berömda sjön Möris, så kallad efter sin
grundläggare den gamle konung Möris, såsom de grekiska
författarne berätta. Men konungen hette icke Möris,
utan Amenemes och hade tillnamnet Mares d. ä. Solens
älskling; nästan alla konungar i Kemi antogo utom
sina egna namn ännu ett - (liksom hos oss i Europa:
Ludvig, den fromme, - Fredrik den store etc.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
