Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Landets skapare och uppehållare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rigtigt ömt åt sin brud, då säger han till henne:
»Du är så söt som Nilvatten!»
För öfrigt äro nästan alla resande i gamla och nyare
tider enstämmiga deruti att Nilens vatten smakar
mycket behagligt, lätt och angenämt; ja en finner
sig föranledd att säga. »Det är bland vattnen, hvad
Champagnen är bland vinerna.»
Araberne säga: »Om Mohamed hade blifvit född i
Egypten, så hade han otvifvelaktigt lefvat ännu. Hade
han någonsin fått smaka Nilvatten, så skulle hans
första bön (som Allah säkerligen uppfyllt) blifvit
om ett evigt lif, på det han ständigt måtte hafva
fått dricka Nilvatten.»
Uti Kairos fabriker begagnas Nilvattnet i stället
för destilleradt vatten. Äfven är anmärkningsvärdt
att det, förvaradt i cisterner, till och med under
den starka värme som råder i Egypten, aldrig blir
skämdt eller illaluktande. I Januari är det mest
välsmakande. När Jaro sjunkit djupast, då den i Juni
endast är 5-6 fot djup, blir vattnet varmt och är
då ej det minsta uppfriskande. Man gjuter det då i
porösa lerkäril och ställer dessa i luftdrag. Det
genom leran framträngande vattnet fördunstar ganska
hastigt och afkyler derigenom det, som qvarstannar
i kärlet, så att det blir fullkomligt kallt.
Stiger vattnet i floden och blir fullkomligt gult,
så bekymrar sig ingen derom; man förtär det utan
vämjelse; det är ej osundt och till och med fremlingar
kunna utan fara dricka detsamma. Men blir det ännu
mera grumligt och slutligen rödt, så låter inan
det under någon tid stå i kärlen för att afsätta
sig. Snart kan man på ytan afgjuta fullkomligt klart
vatten, den orena afsättningen qvarstannar på bottnen.
Då Nilen höjer sig öfver sina stränder medfölja
naturligen inånga vattendjur och Ibis samt
Marabu-foglarne hafva fullt upp att göra med
bortsnappandet af allt, som stannar på det
torra. Smärt och prydlig dansar den svarte Ibis vid
flodens kant och följer densamma ständigt under dess
stigande. Chib kallades han af de gamla Egyptierna;
nu kallar man honom i Öfre landet »Abu Hannes»
(fader Johan) och i Nedre landet »Abu Menzel»
(fader skärnäbb.) Han var förr och är ännu alltjemnt
allmänt ett föremål för Egyptiernas tillgifvenhet,
emedan han rensar marken, men så väl kan han dock
ej verkställa detta som Marabu’n. Denne är den
förnämste tillintetgöraren af fiskar, ormar, snäckor
och all den ohyra som betäcker hela landet efter
öfversvämningen. De äro löjliga dessa Marabu’s. Än
stå de, hvar och en för sig sjelf, allvarliga och
gravitetiska, med sina kala hufvuden ovilkorligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
