Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Egyptens jättebyggnader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
Om de hafva att göra med en mycket ovig resande så
draga två ramtill och en skjuter på bakifrån. De
lyckas sålunda alltid att föra hvar och en ditupp.
Vi äro uppe! hvilken utsigt! O, huru herrlig!, huru
lätt blir icke ens hjerta! Den öfver all beskrifning
fruktbara Nildalen, i skarp linie begränsande
den eviga öknen! Ty der vid öfversvämningen den
sista vattendroppen sjunker, der växer det sista
grässtrået! Eakom oss, mot vester, är öde och
tomt; der är intet lif mera. Framför oss ligger
det underbara landet, hemvistet för gammal vishet
och konst. Der nere, hvarest fordom det herrliga
Mewfi stod, utbreder sig ett oerhördt fält af
ruiner., panoraman är herrlig och de tankar som
ila genom själen, de känslor som gripa sinnet,
då vi från spetsen af denna pyramid blicka ned och
låta/<yra tusen års historia draga förbi oss; huru
öfverväldigande är icke allt detta.
Beduinerna sade mig namnen på alla dessa smutsiga
byar, som lågo der nere på ruinerna af det förflutna,
visade mig alabaster-moskeen i Kairo, jag hörde ej
på dem, jag drömde, jag såg den store Sesoosi, den
rike Ramessu, såg Psawctik och Ifopra framför mig,
jag talade med Osiri, jag tänkte ej mera, jag kände
och njöt.
Huru länge jag satt sålunda, vet jag icke, men
slutligen väckte mig mina ledsagare ur mina drömmar;
det vore tid att bryta upp om vi ville vara tillbaka i
Kairo innan nattens inbrott. Mekaniskt uppstod jag. Då
lemnade mig en af dem en liten hammare hvilken han
hittills burit i gördeln, som sammanhöll hans hvita
skjorta. Jag visste i början icke hvad jag skulle
göra med den, ack jo: en äkta engelsman går ej bort
härifrån utan att med egen hand hafva afslagit ett
litet stycke sten, som han sedan medtager till sitt
örike, visar sina vänner och dervid berättar för dem,
att han sjelf bar i Egypten med egna händer afslagit
den på spetsen af den högsta pyramiden. De hafva
redan slagit sönder mycket, dessa resande, som från
alla ställen medtaga minnen; nå konung Chufu har
också gifvit dem nog att göra, de kunna ännu under
århundraden bortknacka stenbitar.
Jag återlemnade hammaren utan att hafva afslagit ett
hörn; den som vill medtaga en liten sten, finner ju
tillräckligt med sådana, liggande deruppe. Beduinerna
togo flera och kastade dem ned; äfven jag försökte
det, men ingen af oss kunde kasta -längre än ungefär
till den första fjerdedelen; det var omöjligt att
ens kunna kasta ned en sten till hälften af pyramiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
