Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Egyptens jättebyggnader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
syningsmän och pådrifvare. Äfven sextio sångare
åtfölja tåget, af hvilka hvar och en håller i ena
handen en palmqvist, i den andra ett bananblad.
Äfven folkets krigarelil framställes for oss noga
genom väggmålningarna. Trupperna marschera upp,
konungen bestiger sin vagn, hären drager ut. Man
slår upp läger; här är konungens tält, der stå
vagnarne, der hästarne, allt i den största ordning
och militäriska punktlighet. Fienden nalkas,
slaget börjar, konungen är öfverallt, der striden
är farligast; midt i hvimlet står han på sin vagn,
afskjuter sina pilar och slår fienden med Tern till
marken. Efter slaget blifva de sårade bortburna
och de fångna bortföras bundna. Äfven fästningar
blifva stormade, stegar sättas mot murar och tom,
de angripande blifva nedstörtade, pilar flyga hit
och dit o. s. v. Äfven se vi ett sjöslag och huru
under detsamma de fiendt-liga krigarn e störtas ned
i vattnet.
Efter krigets slut afföras fångarne till bergverken
eller till stenbrotten, de underkufvade bringa Solens
son den bestämda tributen och ännu mångahanda kostbara
skänker; en skrifvare uppsätter förteckning på alla
dessa skatter och segraren håller sitt triumftåg.
Allt detta se vi ofta och på många sätt afbildadt.
10. Skuggning förekommer ej vid väggmålning. Men
förekomma på en tafla föremål, som hafva samma
färg och som till någon del täcka hvarandra, så
blir (emedan blotta konturen ej vore tillräckligt
tydlig för den på längre afstånd stående åskådaren)
det ena föremålet målat mörkt och det andra ljust,
t. ex. vid Transport af en koloss är af de två och
två gående männen alltid den ena ljus, den andre mörk.
Dervid är ej bestämdt om det närmare eller fjärmare
föremålet skall vara ljust eller mörkt; det är den ena
gången så, den andra så och beror helt och hållet på
målarens godtycke; naturligtvis rättar han sig dervid
äfven efter de öfriga på hans målning framställda
föremålen.
Men allt detta måste man känna, för att förstå det
egyptiska målningssättet. Örn man ser en mörk och
en ljus man bredvid hvarandra, får man ej (såsom
det löjligt nog redan skett) tro dem föreställa
olika menniskoracer och folkslag; de bevisa blott
iakttagandet af en allmän regel för den egyptiska
målarekoristen.
Isynnerhet förtjenar landskapsmålningen en särskild
uppmärksamhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
