Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•29
lig äfven för Guds medvetande och som han utger för
Boströms lära, icke i dessa skrifter har sitt stöd. Boström säger:
»Men äfven de ändliga väsenderna äro hvart för sig såsom
sådana lefvande eller sjelfmedvetande och sjelfständiga. De
äro det. nemligen i och för Gud absolut fullkomligt, men för
sig i motsats mot honom mer eller mindre, allt efter som
deras positiva bestämdhet är större eller mindre»’)
»Menniskan, inom sig sjelf betraktad, är ett relativt förnuftigt,
ett sinligt förnuftigt väsende, och såsom sådan åtskiljd
icke blott från gudomligheten sjelf, utan äfven från den
idé hos honom, hvilken närmast ligger för henne till
grund»2). »Naturligtvis måste vi om honom» (Gud) »som
öfverhufvud i sin enhet sammanfattar allt, också affirmera
allt, men ej såvida det är relativt, utan blott såvida det
är absolut. Följaktligen går det ej an att t. ex. säga, att
Gud är menniska, om man dervid tänker på hennes
relativa och ofullkomliga natur; deremot kan man med rätta
säga, att Gud är menniska, om man dermed förstår
hennes eviga begrepp, sanning, mått, lif o. s. v. Menniskan
är nemligen i denna senare mening en den gudomliga
andens absoluta förnimmelse, d. v. s. denna ande sjelf,
betraktad i en viss af sina bestämningar. Deremot är
menniskan i den förra meningen samma begrepp, sådant det
nu är aktuelt för sig sjelf, bestämdt och begränsadt af
alla de öfriga»3). Emellertid säger prof. N.: »Att
väsenden, hvilka ej ursprungligen och enligt sitt begrepp äro i
något afseende relativa, likväl tör sitt eget medvetande
skulle vara ändliga och inskränkta, är tydligen lika
otänkbart, som att cirkeln skulle kunna vara en qvadrat». Det
är underligt, att prof. N. ännu kan hålla på den
Boströmska filosofien, oaktadt han finner henne vara behäftad med
så stora motsägelser.
Innan jag fullföljer min framställning vill jag ännu
göra följande anmärkningar. Då prof. N. säger, att den
sanna ideala menniskan ursprungligen är relativ och
ändlig äfven för det gudomliga medvetandet, så måste ban,
1) Del. 2, sid. 154. 2) Del. 2, sid. 231. 3) Del. 1, sid. 297.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
