- Project Runeberg -  Om den Boströmska filosofien /
57

(1884) Author: Hans Edfeldt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

57

göres till Guds bestämdhet eller till ett moment af Guds
eget lif, så att de ändliga förnuftsväsendena blifva de
»subjekter och centra för gudomlighetens uppfattning af
sig sjelf», om hvilka vi förut hafva talat. Och här finna
vi nu den egentliga grunden till prof. Nyblæi åsigt, att
ett orent »vidlåder» Guds egna bestämningar eller att de
äro relativa, ändliga, med negativitet och inskränkning
»behäftade» väsenden.

Prof. N. säger: »Att Boström med det ifrågavarande
uttrycket» (absoluta väsenden) »icke menar någonting
annat, är tydligt redan deraf, att ban säger, »att icke ens
tvänne absoluta väsenden hafva samma fullkomlighet» och
»att icke tvänne menniskor hafva samma eviga begrepp
och mått»

Den fullkomlighet, hvarom Boström på det
ifrågavarande stället talar, är de absoluta väsendenas materiela
fullkomlighet. Det kapitel, i hvilket yttrandet förekommer,
har ock till sin öfverskrift: »Om de absoluta väsendenas
materiela fullkonilighet». Med materiel fullkomlighet
menas deras (positiva) innehåll, jernfördt med andra absoluta
väsendens; och skilda väsenden kunna icke ha samma
innehåll. De skulle då sammanfalla till samma väsende.
Tydligt är ock, att icke tvänne menniskor kunna hafva samma
eviga begrepp och mått. Deras eviga begrepp i Gud
sammanfaller med deras eviga, rent förnuftiga ande i Gud och
hvar menniska har sin egen odödliga ande. Skulle
men-niskoandarna kunna sammanfalla till en och samma ande?
Huru kunde hvar menniska då vara en sjelfständig
person? Eller skulle menniskoideen kunna vara en enda idee,
hvilken, såsom ett generale, vore på olika sätt specificerad
genom de tillvarande menniskorna eller iklädde sig
individualitet genom deras kroppar?

Prof. N. säger: »Dock hade missförståndet kunnat
undvikas, om hr Edfeldt tillräckligt gifvit akt på Boströms
språkbruk, särskildt på skiftningarna i den betydelse, som
ordet absolut hos honom har och tillika och framför allt

i; Sid. 31.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:03:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ehbosfilos/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free