Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61
solute. Men härmed är dock denna fråga ännu icke
expedierad. Prof. N tillägger genast, liksom für att förringa
värdet af hvad han nyss har sagt: »Härmed vill jag dock
icke hafva sagt, att Boströms yttrande, att de ideela
väsendena i Gud (entia absoluta) äro »absolut sjelfständiga»
skulle bära tillfällighetens prägel eller vara blott en
in-konseqvens mot hans lära om ideernas beroende af Gud
och af hvarandra o. s. v. Att det ifrågavarande yttrandet
ej är tillfälligt, synes deraf, att det återkommer i
grundlinjer till filosofiska statslärans propedeutik»’), liksom om
lett yttrande kunde förlora sin tillfällighet och blifva
nödvändigt eller sannt blott derigenom, att det upprepades.
I »Frågan blir då», säger prof. N., »hvad kan Boström
egentligen hafva menat med detta uttryck, och kan det bringas
i samklang med hans filosofiska åsigt i det bela?»2) Han
hyser således redan här misstro om tillförlitligheten af
hvad han nyss förut på samma sida har yttrat, nemligen
att Boströms mening har varit, att »de absoluta väsendena
blott äro osjelfständiga modi» samt »blott relativt oändliga
eller ändliga». Derför upptar han frågan till ny
behandling i det följande och kommer slutligen till det resultat,
att samma väsenden, som ban förut sagt »blott vara
osjelfständiga modi», nu befinnas »med rätta» kunna sägas vara
»absolut sjelfständiga» (relatiouslösa)»3), så att de »i likhet
med det guddomliga subjektet ej stå i relation till något
motsatt inskränkande element»4,), dock så att det, som kar
denna likhet med det guddomliga subjektet (d. v. s.
rela-tiouslöshet, som just är hvad absolut sjelfständighet, yttre
oändlighet eller vara i och för sig betyder), icke får likna
Gud i det afseendet, att det, i ocb för sig eller i och för
Gud betraktadt, har samma oändlighet eller absoluthet som
Gud utan endast »relativ oändlighet eller äudlighet»,
relativitet och inskränkning.
I sjelfva verket fattar dock äfven prof. N. momenterna
i Gud såsom absoluta, ehuru han sjelf icke märker det.
Han säger t. ex.: »De guddomliga ideerna eller de ideela
väsendena i Gud» »äro former eller bestämningar hos Guds
1) Sid. 21. 2) Sid. 21. 3) Sid. 27. 4) Sid. 28.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
