Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
traktas såsom moment af Guds väsen. Boström skall dock
äfven här, enligt hvad prof. N. söker göra påtagligt,
egentligen hafva menat någonting annat än hvad hans ord gifva
vid handen. Prof. N. säger: »Klart är nemligen, att om
den fullkomlighet, som tillkommer hvarje idee, är en
fullkomlighet i sitt slag, så måste äfven detta hafva sin
till-lämpning på ideens noologiska attributer. Det noologiska
attributet allvetande, hvilket enligt Boström betyder
»vetandets absoluta fullkomlighet äfven i anseende till
innehållet», kan således, när det hänföres till ideen (tänkt
såsom medlem af Guds osinliga verld), icke betyda
någonting annat än att ideen, betraktad såsom vetande väsen,
eger all den fullkomlighet, som öfverensstämmer med dess
eviga begrepp och mått såsom denna idee och ingen annan».1)
Ideens vetande skall således enligt prof. N. icke vara ett
(absolut) allvetande utan, såsom motsättning mot detta, endast
ett vetande, som är »en fullkomligbet i sitt slag», hvaraf
följer, att äfven Guds allvetande endast blir »en fullkomlighet i
i sitt slag», alldenstund det är ett och samma allvetandets
begrepp, som Boström tillägger både Gud och ideerna. För
öfrigt ha vi ingenting emot, att man bestämmer äfven Guds
allvetande såsom varande »en fullkomlighet i sitt slag»,
såvida nemligen dessa uttryck icke fattas i den
motsättning och relativitet, i hvilken de fattas hos prof. N.
Tydligt är ock, att ideen, såsom prof. N. säger, måste ega
»all den fullkomligbet, som öfverensstämmer med dess eviga
begrepp och mått, såsom denna idee och ingen annan».
Motsatsen eller att någonting skulle kunna vara annat än
hvad det är innebär motsägelse. Men detta eviga begrepp
eller mått är guddomlighetens, till hvilket icke hör
relativitet eller inskränkning. Prof. N. bestämmer äfven här
ideerna så, att de icke kunna vara omedelbara momenter
af den guddomlige anden. Ideernas vetande, som har en
viss inskränkning och relativitet, kan icke vara
guddomlighetens vetande, som icke har någon inskränkning ocb
relativitet. Icke heller sammanfalla ideerna med de aud-
i] Sid. 30.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
