Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
som de äro »inom sig» eller i och lör sig sjelfva, och
omvändt. Idéerna äro icke på ett sätt i och för sig sjelfva
och på ett annat sätt i och för Gud eller såsom momenter
af hans sjelfmedvetande. Det heter också i det förut
behandlade citatet af Boström : »I och för sig sjelf, d. ä.
såsom tänkt i och af Gud, är hvarje idee» etc. Och är det
nu obestridligt att vara i och för sig eller i sin sanning
och vara i och för Gad eller tänkas af honom till sin
betydelse äro identiska, så följer häraf, att äfven det senare
af mina ofvan anförda yttranden (»när de betraktas inom
sig sjelfva eller så, som de äro, när de ses från
guddom-lighetens synpunkt») är riktigt.
Emellertid har prof. N. på ett belt och hållet oriktigt
sätt uppfattat mina här ofvan anförda yttranden. Han
har nemligen antagit dem betyda, att tvänne
betraktelsesätt såsom sådana skulle vara identiska eller att
utgångspunkterna för tvänne betraktelser skulle vara desamma.
Men detta är alls icke fallet. När man betraktar en idee
inom sig eller i och för sig sjelf, så är utgångspunkten
för betraktelsen en och när nian ser samma idee i Gud
eller såsom moment af hans sjelfmedvetande, så är
utgångspunkten eller synpunkten för betraktelsen en annan. I
förra fallet ser man bort från Gud och i senare fallet
refererar man ideen till Gud såsom hans bestämning. Men
detta hindrar dock icke, att uttrycken vara i och för sig
och i och för Gud eller »såsom moment af bans
sjelfmedvetande» i sak ha samma betydelse. Med afseende på
utgångspunkten för betraktelsen äro äfven vara och
förnimmas samt lif och sjelfmedvetande olika; men uttrycken
betyda likväl i sak ett och det samma. Så är äfven det,
som betecknas med uttrycken trehörning och tresiding, ett
och samma föremål, ehuru man i ena fallet betraktar
föremålet från en väsentlig sida eller synpunkt och i det
andra fallet från en annan. Att jag icke har ansett
betraktelsesätten som sådana vara identiska eller synpunkterna
för de begge betraktelserna vara de samma, ban inses af
följande yttrande, som förekommer å sid. 50 af min förra
skrift: »Betraktas nu detta väsen icke inom sig sjelft utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
