Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
Om den Boströmska tilosotiens förhållande till den Kantiska.
som toll utom förnimmelserna sjelfva, hade sin anledning i hans
dualistiska motsättning mellan det andliga och det kroppsliga.
Subjektet eller sjelfmedvetandet är nemligen enligt honom icke den
universella förklaringsgrunden för allt gifvet, utan det är endast inom
ett visst område, som detta är tillräcklig förklaringsgrund; ty när
Kartesius går öfver till kosmologien eller till förklaringen af den
yttre verlden, så har han inom hennes område en annan och motsatt
förklaringsgrund, nemligen kroppsligheten. Så rigtigt det nu i sig
sjelft är, att äfven det kunskapsteoretiska problemet förutsätter en
metafysisk förklaring, ty det är obestridligt, att äfven kunskapen
ytterst har sin grund i det absoluta sjelft, så måste dock hvarje
sådan förklaring, med de här gjorda antagandena, blifva en
omöjlighet. Ty da det andliga och det kroppsliga äro motsatta, så blifva
äfven förnimmelserna, så vidt de angå det kroppsliga, och deras
objekt dualistiskt motsatta och förutsätta till sjelfva arten skilda
förklaringsgrunder, hvarför någon motsvarighet eller öfverensstämmelse
dem emellan icke blifver tänkbar. De motsägelser, i hvilka
Kartesius vid lösningen af sin uppgift invecklar sig, stegras än mer, om
man höjer sig till den insigten, att förnimmelsens objektivitet icke
innebär, såsom Kartesius antog, att hon har sin motsvarighet i ett
yttre, med hvilket hon skulle öfverensstämma, utan att
förnimmelsens objektivitet tvärtom innebär, att hon innehåller eller
uppenbarar för medvetandet sjelfva det förnumna varat. Ty huru kunna
medvetandets bestämningar, som äro andliga, innehålla och uttrycka det
kroppsliga, som är icke-andligt ? Huru kan menniskan ega det
kroppsliga i sina förnimmelser eller huru kunna väsendena och deras
bestämningar, jemte det att de äro i sig sjelfva, jemväl vara
närvarande i våra förnimmelser, ty detta är betydelsen af deras
objektivitet eller sanning?
Denna fråga framstod icke för de gamle, för hvilka den fulla
motsättningen mellan subjekt och objekt eller mellan anden och
naturen icke hade framträdt. Då förnimmandet förutsätter ett
förnummet eller då kunskap är kunskap 0111 något, ty kunskap om intet är
okunnighet, så antogs här kunskapens objektivitet såsom sjelfklar
eller man kom här icke till något egentligt tvifvel på våra
förnimmelsers objektiva giltighet. Kunskapen är dels en form af
förnimmelse och dels en form af vara. Men dessa begge synpunkter
fram-stodo icke för de gamle såsom varande motsatta. De slöto
visserligen frän olika arter at förnimmelser till olika arter af vara och
äfven tvärtom, men utan att doi-k den fulla motsättningen gjordes
mellan den subjektiva och objektiva synpunkt, från hvilken kunska-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
