Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kastade sådana lagar eller en sådan kausalitet, som
o-möjliggör deras bestämbarhet af henne eller som
upp-häfver hennes sjelfständighet. Ett sådant sammanhang
mellan den yttre verlden och viljan måste uppvisas, att
de grundsatser, efter hvilka den senare verkar, ega
objektiv giltighet eller kunna i verlden realiseras. Vidare
står äfven menniskan i sitt praktiska lif i förhållande till
personer, som i det yttre hafva tillvaro, och äfven
mellan henne och dessa måste derför ett sådant sammanhang
förefinnas, att viljan kan visas vara en förmåga af sådana
handlingar, som befrämja deras ändamål, och att dessa
likaledes ega möjligheten af en sådan verksamhet, som
befrämjar hennes, utan att någondera lemnar eller
försummar sitt eget förnuftiga ändamål, när han är verksam för
den andres, eller förlorar eller lider minskning i den
sjelfständighet, som måste tillkomma honom såsom ett
förnuftigt väsende. Det fordras då, att viljan eller den praktiskt
verksamma menniskan vet sig sjelf vara grund till sina
handlingar — och endast med detta vilkor blifva de
e-gentligen hennes — och vidare att hon kan beräkna
effekten af dessa handlingar både med afseende på sig sjelf
och andra personer, äfvensom med afseende på verlden i
det hela, hvilket åter förutsätter en genom sig sjelf giltig
kunskap om deras väsende och om de lagar, som
bestämma dem alla. Viljan måste äfven vara en magt, som är
höjd öfver de yttre omständigheternas inflytanden, så att
hon i inga relationer eller lägen förlorar sin
sjelfbestäm-ningsförmåga. Och lemna vi den synpunkt, från hvilken
vi hittills betraktat viljan, och afse menniskan blott inom
sig sjelf, så är hon ett helt af en mångfald af krafter,
som hennes vilja måste ega förmåga att beherska, ordna
och bestämma så, att de äro lydiga organ för uppnåendet
af hennes syften. Slutligen är menniskan äfven medveten
af en osinlig eller rent förnuftig verklighet, som
åstadkommer verkningar uti hennes inre eller på hennes vilja,
hvilken då måste ega förmåga att göra dessa verkningar
till sina egna, utan att hon förlorar sin sjelfständighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
