Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det ifrågavarande väsendet måste för det tredje vara
en medveten och sjelfmedveten kraft. Detta är en
nödvändig fordran, emedan det praktiska lifvet innebär, att
inenniskan skall se olika möjligheter, som för henne äro
gifna eller olika riktningar, som hon kan inslå för sitt lif,
samt då ega möjligheten af i och för sig konstanta
normer, efter hvilka hennes lif kan ordnas. Men det i och
för sig oföränderliga, ehura i förhållande till menniskans
vexlande konkretare innehåll föränderliga, är det rena
sjelfmedvetandet och dess omedelbara bestämningar.
För det fjerde måste väsendet ega frihet och det icke
blott i den betydelse, som uttrycker faktisk frånvaro af
en möjlig bestämning, utan tillika i den betydelse, att
väsendet eger magt att göra möjliga bestämningsgrunder
till verkliga eller att antingen upptaga en sådan
bestämning till enhet med sig eller ock hålla sig af densamma
obestämd. Frihet i denna bemärkelse innebär, att
menni-skan har solliciterande bestämningsgrunder, som äro
vil-kor, men icke nödvändigt verkande orsaker till valet, och
att hon kan återgå till ett rent inre och genereltrsamt ur
detta, d. v. s. ur sig sjelf taga grunden för sitt val, så
att detta icke med nödvändighet sammanfaller med sjelfva
sollicitationen. Att frihet i denna bemärkelse är möjlig
för inenniskan framgår deraf, att hon är ett ändligt
sjelf-medvetande väsende.
För det femte och sista måste det väsende, som är i
fråga, äfven vara af förnuftet bestämdt. Utan detta
vil-kor hade menniskan intet mått för skilnaden mellan
moraliskt ondt och godt och icke heller, såsom redan förut
är visadt, ett absolut ändamål. De skäl, vi närmast ur
praktisk synpunkt hafva för menniskans bestämdhet af
förnuftet, äro, att hon hos sig finner fordringar eller
befallningar, som ega kategorisk giltighet och förbindelse för
hennes vilja. Men kategoriska fordringar förutsätta
kategoriskt giltiga praktiska grundsatser eller praktiska lagar
i egentlig bemärkelse såsom sin grund. Lagarna åter, som
äro förnuftiga begrepp, förutsätta förnuftiga väsenden, af
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
