12 (Kval)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kval

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

“Inte hade du sådana upproriska tankar när du gick
ut i kriget.“

“Nej, men när jag gått därifrån, ty kriget har givit
mig dem. — Nyligen läste jag att en man blivit dömd
till fängelse, därför att han uppmanat arbetarna att
vägra bära vapen. Den mannen håller jag med. Just
det skulle arbetarne göra: inte låta värva sig till
soldat och inte låta sig tvingas ut på slagfälten för att
hudflängas. Och att en sådan vägran skulle vara
farlig för kanaljeriets bestånd, det visar just det, att
kanaljerna satt honom i bur, som uppmanat till
sådan vägran.“

“Men vi måste väl försvara vårt fosterland?“
inföll Lucy.

“Ack, de fördelar, vårt land bjuder över andra, äro
så obetydliga för oss, att de icke förtjäna att vi offra
liv och lem för dem.“

Jag grubblar över min olycka, grubblar envist som
om det icke funnes något annat i världen att tänka
på än detta, — grubblar så hjärnan värker och
tanken blir slö. Kastrerad, kastrerad, kastrerad! Jag
tror jag blir tokig! . . . Kastrerad, kastrerad . . .

Min mor säger, att hennes käraste önskan, näst
efter att se sin son lycklig, är att på sitt knä få
gunga en liten rar sonson eller sondotter och få kallas
farmor. Och hon ler så gott och säger, att Lucy och
jag ska skaffa oss ett riktigt vackert barn. Och så
sitter hon och föreslår namn åt barnet som om det
redan vore fött! Och så drömmer hon sig in i
framtiden, då Lucy och jag äro gifta, vilken idyll vi och
vårt barn och mor skola ha tillsammans. Den lilla
gumman talar så vackert, full av stilla glädje och tro
på lyckan, icke anande hur hon marterar sin son,
kastraten, som sitter bredvid henne och inom sig
sönderslites av sorg och kval vid tanken på, att mors
vackra drömmar lätt kunnat bliva värklighet, om icke
uslingarna, kanaljerna, som regera i landet, låtit
fördärva honom.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 22:03:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/ehkval/0012.html

		Kval / 12 (1910) Author: Einar Håkansson Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|