- Project Runeberg -  Om den praktiska filosofiens föremål religionen, sedligheten och rätten /
18

(1870) [MARC] Author: Hans Edfeldt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kan icke egentligen bevisas atan endast till sin verklighet konstateras,
så att man undgår att antaga något vara faktiskt, som icke är det.
De teoretiska fakta, som den yttre erfarenheten innehåller, och hvilka
hänvisa på högre förnuftiga väsenden såsom förklaringsgrunder, äro de
olika former af sinlig bestämdhet, som hos menniskorna framträda och
som för en mångfald af dem äro gemensamma. Af vår föregående
framställning framgår, att den ändliga verlden fattad såsom ett enda helt
är en företeelse i och för oss af den oändlige personen eller Gud, och
denna verld är sålunda det fenomen, från hvilket vi leda oss till det
ursprungliga väsendet. Nu gäller väl i allmänhet, att man icke i
öf-rigt kan angifva hvilket särskildt väsen, som ligger till grund för de
särskilda sinliga moment, som hos oss äro gifna, ehuru det är tydligt
att en sådan grund förutsättes, men de sinliga moment, från hvilka
vi här utgå, hänvisa dock, såsom vi skola finna, på särskilda förnuf*
tiga väsenden, som bestämma menniskan. Likväl är det i förening
med de öfriga fakta och bevisen, som detta erhåller sin styrka eller
till sin giltighet inses, ty utom dem skulle menniskan genom dessa
gemensamma sinliga moment väl väckas till tanken på ett helt, men ett
fysiskt och sinligt eller en naturorganism och utöfver ett sådant helt
skulle hon då icke höja sig.

De olika former eller species af sinliga egenskaper, på hvilka vi
här syftat, äro för det första könsbestamdheten. Dessa bestämningar
eller krafter äro följder eller fenomen i och för oss af ett personligt
väsen, i hvilket mannen och qvinnan ingå såsom lemmar. En kraft,
som betyder en princip för verkningar, är nemligen fenomenet i och för
oss af en magt. Kraften måste tänkas vara sjelfständig eller en
prin-cipiel verklighet och såsom sådan sin egen grund, samt vidare
organisk, så att hon i sig sjelf har det, genom hvilket hon är verklig.
Men detta vill säga, att hon är en magt, en sjelfständig enhet i och
af sjelfständiga bestämningar, som hon beherskar. En magt åter är
fenomenet af ett personligt väsen. Vi kalla nemligen ett personligt
väsen en magt, när vi i abstraktionen ej fasta oss dervid, att det är
sjelfmedvetet, utan endast betrakta det såsom förnummet eller såsom
bestämmande vårt medvetande. Könskraften är sålunda närmast
fenomenet af en magt, men ytterst af ett personligt väsen, som
bestämmer mannens och qvinnans medvetande och har dem till sina lemmar
eller är deras organiska enhet. Detta högre väsende måste nemligen
vara en organisk enhet af de väsenden, inom hvilkas sinlighet dess
fenomen framträder. Det är således ett och samma förnuftiga väsen,
som är grunden till de likartade krafterna hos dem båda, ehuru detta
väsen såsom framträdande />ch yttrande sig i deras sinlighet tager en
olika form hos dem båda.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:03:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ehprakt/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free