Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dessa såsom fenomenela. Praktiska förmågans eller viljans
bestämningar åter kallas motiv eller bestämningsgrunder. Då nu praktiska
filosofien handlar om de personliga väsendena såsom bestämmande vår
vilja, så handlar hon alltså oin dessa såsom inotiv, och uppvisar dem
i motsats till de sinliga motiven såsom dem, genom hvilka meuniskan
vinner den sanna harmonien i sitt inre lif. De nämnda motiven
kallas äfven grunder för vårt praktiska lif, såvida de äro de magter, från
hvilka allt sådant sant lif ytterst utgår eller härflyter, och lagar för
detta lif såsom ordnande och reglerande momenten i detsamma eller
såsom bestämmande den ordning, i hvilken detta lifs yttringar
framträda, och slutligen ändamål för samma lif, fattade såsom det, på
hvilket det syftar.
Det är nu tydligt, att liksom vi hafva att indela den teoretiska
filosofien i olika vetenskaper efter de olika förnuftiga väsenden, som
äro vår teoretiska förmågas förnimmelser, på samma sätt måste
praktiska filosofien indelas i så många vetenskaper, som det gifves olika
personliga väsenden, som äro grunder, lagar och ändamål för vår fria
vilja, ehuru vi vid uppvisandet af dessa väsenden äfven måste afse
eller taga till utgångspunkt de olika material , för hvilkas bestämbarhet
de äro principer. Likaså är det tydligt, att en motsvarighet måste
förefinnas och kunna uppvisas mellan de begge vetenskapernas olika
delar. Men då den teoretiska filosofien icke omedelbart rör vårt
närvarande ämne, så lemna vi henne för att närmare betrakta praktiska
filosofiens olika discipliner och dessas olika föremål.
De förnuftiga väsenden, hvilka såsom bestämningsgrunder eller
såsom lagar och ändamål för fri verksamhet äro den praktiska filosofiens
föremål, kallas slutligen äfven det förnuftigt goda för menniskan. Det
goda för henne i allmänhet utan afseende på något visst species är
det, som harmonierar med hennes väsen, eller det, som på något sätt
tillfredsställer henne och som hon således eftersträfvar, ty det onda
undflyr och det goda söker ett väsen med nödvändighet. Såsom
sådant är det goda det, hvaraf menniskan har behof, men icke omedelbart
eger utan genom frihet har att för sig förverkliga. Men då det verkliga
för menniskan är antingen det sinliga eller det förnuftiga och då hon
har såväl en sinlig, som förnuftig natur, så kan, ehuru i olika
afse-enden, begge dessa verkligheter tillfredsställa henne och således för
henne vara det goda, som alltså är antingen sinligt eller förnuftigt.
Det förnuftigt goda är förnuftiga väsenden fattade såsom viljans
bestämningar, nemligen hennes eget ursprungliga och de högre väsenden,
som äro hennes innehåll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
