Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke från honom sjelf; han hade blott med osäker hand
satt sitt namn derunder. Det innehöll för öfrigt, att
han redan var litet bättre, men min ankomst nödvändig
för hans vård under tillfrisknandet. Jag for genom natt
och dag, ville ej släppa på mig en tanke om den möjlighet
jag ansåg mig sjelf icke kunna öfvarlefva, och
jag anlände två timmar efter den inslumring hvarifrån
han skulle väckas till ett nytt lif — ett lif som bättre
passade hans i kärlek och begär att gagna brådmognade
ande, Un detta dunkla, fullt af oro och strid.
”Med förvåning såg jag mig förblifva vid sans och
temligen rediga begrepp, när det rätta förhållandet blef
mig fattligt. Detta doldes vid min ankomst; jag omgafs
af en mängd personer, kända och okända, man sade att
han mycket längtat och frågat efter mig, samt borde
nu förberedas på att jag var kommen. Men när ett
fruntimmer kom in, som vistats i vårt hus och vid underrättelsen
om hans sjukdom infunnit sig till hans vård
— när hon föll på sina knän vid mina fotter och stannade
der — då frågade jag med häpnad: ”lefverhan?”
— och hon svarade intet. Då kände jag plötsligen huru
det var. Mitt förnuft stod stilla, och jag erfor något,
såsom då man hisnar öfver ett förfärligt djup. Med en
viss exaltation sökte jag hålla mig uppe för att icke svindla.
Personer af högt anseende, som jag ock visste att han
hade mycket värderat, visade mig ett innerligt deltagande.
Presidenten B. förde mig till sitt hem, och eftersände
sin fru som var på landet. I deras hus var
jag tills efter begrafningen. Med den hade jag dock
intet att skaffa, men såg något af den ofantliga processionen
från ett fönster i B:s våning. Liket hade jag i
en modig stund besökt, för att rätt öfvertyga mig att
han icke mera var qvar. Jag såg och kände att han
sjelf var flydd och den atlagda bojan lemnad. En tröst
hade jag af minnet, att han fiere gånger på sednare tid
talat om döden såsom det mest efterlängtansvärda af allt.
En annan sökte jag uti föresatsen att egna mitt hela lif
och alla krafter åt han3 barns vård, såsom vore han sjelf
ständigt, fast osynligt närvarande. Den gode Bbg talade
om det tillkommande lifvet som en förklarad och fullkomnad
fortsättning af detta oklara och bristfälliga. Han
gjorde äfven allt livad den ömmaste vänskap kunde ingifva,
för att i möjligaste måtto hugna och fägna mig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
