Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
menniskoanden. Ock när jag fick läsa om himlarne och
deras innevånare, var jag icke mera oviss om den persons
belägenhet, som i en mans gestalt hade varit min
egen räddande och skyddande ängel på jorden, och
med hvilken jag efter genomgången luttring kunde
hoppas att uti ett renadt och förklaradt lif få blifva
återförenad.
”Ju mera jag läste af och om Swedenborg, desto
mer ökades min förundran öfver att den af eller genom
honom förkunnade läran ej ännu blifvit mer allmänt
känd och trodd. För mig var den en skatt, till hvars
finnande jag tyckte mig från barndomen förberedd med
de tankar, frågor och tvifvel som genomfarit mitt sinne.
I allt annat hade jag funnit motsägelser och dunkelheter;
här fann jag alla dessa, så vida de härledde
sig från Bibeln, förklarade. Dessutom öpnades
oändliga utsigter af ljus och fullkomlighet i den Hel.
Skrift och det förestående eviga lifvet. Här fann jag en
tydning af treeniglietsbegreppet och Guds uppenbarelse
i menniskonatur så enkel, lättfattlig och tillfredsställande,
att det nu blef mig lika kärt som nödvändigt, att öfver
all ting älska en så kärleksfull och vis Gud. Och Bibeln
, denna sällsamma bok, som så mången förgäfves
sökte tyda innan Herren sjelf öpnade dess insegel, blef
nu i sin ordning en skattkammare och visdomsbrunn,
som förmådde fylla alla menniskohjertats behof och tillfredsställa
all oändlig sanningstörst, på samma gång som
den genom sin bokstaf var åtkomlig för den okunnigaste
enfald. Och lifvet efter döden, fullt motsvarande den
förmåga och det behof att gagna och njuta, som hvar
och en fått frihet att sjelf välja, söka och finna, med
öppen tillgång till den säkraste och bästa hjelp, med
ständigt växande förmåga att taga emot mer och mer af
en för menniskor otänkbar, men i längtansfulla stunder
anad salighet — huru små blifva icke jordlifvets sorger
och skiften, pröfningar, strider och tider mot denna oändliga
salighet! Med den olyckliga Fru Bilang, sedan hon
i en tröstande dröm fått kasta en blick i det tillkommande,
tänkte och sade jag: ”Har man något sådant att
vänta, så må man gerna tåligt draga hvarje börda, som
äfven det tyngsta jordlif kan medföra.”
”På mig hade det gjorda fyndet äfven den verkan,
att jag blef ett par dagar sängliggande. Efter sex må-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
