Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dock har jag undvikit att omtala eller bygga något på
de former, som af en eller annan anledning syntes mig
misstänkta, ehuruväl jag mycket sällan hos Hanselli funnit någon
felaktighet, som kunnat äga någon betydelse för de syften, i
hvilka han af mig i detta arbete användts. Huru som helst
står saken numera icke att ändra: dels äro mig alla
originalupplagorna f. n. icke tillgängliga, dels uppvägde den oerhörda
tidsförlust, som skulle blifva följden af en ny revision, säkerligen
icke vinsten af de rättelser, som däraf kunde blifva en följd.
För att åskådliggöra utvecklingen ha för öfrigt källorna
valts från 1600-talets olika skeden. De citeras vanligen i
kronologisk ordning.
Jag har undvikit att anföra blott de från nsv. synpunkt
abnorma eller ovanliga formerna: vid dessa ha äfven biformerna
meddelats, och där det varit mig möjligt, har också angifvits,
hvilken af dem, som oftast förekommit.
För att med större bestämdhet kunna utskilja de
företeelser, som karakterisera talspråket, har jag äfvenledes genomgått
åtskilliga, särskildt historiska arbeten, som kunnat anses som
typiska för tidehvarfvets normalprosa.
Samtliga här förekommande citat grunda sig — utom i
några få särskildt angifna fall — på egna anteckningar från
litteraturstudier, sålunda äfven i fråga om fsv. och främmande
språk. Möjligen har jag någon gång kommit att anföra en och
annan fras, ett och annat uttryck, som redan förekommer i
lexikaliska arbeten; jag har ej alltid ansett det löna mödan att
genomgå långa ordboksartiklar för att förvissa mig därom.
Svenska akademiens ordbokssamlingar, hvilka annars stått
mig till förfogande, har jag för detta arbete icke användt af det
skäl, att jag på ofvan angifna grunder ansett det nödvändigt
att känna den miljö, i hvilken formen eller uttrycket
förekommer[1], och detta har endast kunnat ske genom att själf under
sammanhängande läsning excerpera de olika författarna.
Den bredare framställningsformen i afhandlingens förra
och egentliga del har valts med hänsyn till den något större
publik, som här skulle kunna påräknas. Däremot är det sista
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
