- Project Runeberg -  Studier i 1600-talets svenska /
25

(1902) [MARC] Author: Elof Hellquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strödda språkliga anteckningar till 1600-talets kulturhistoria

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Som exempel på fall, där dylika benämningar uppträda i
tilltal, må anföras:

Så kär holler iagh tigh, coral.
                        (Chronander Surge s. 37).
War wälkommen tu dyrbare torkoos.
                        (Chron. Belesn. s. 168).


Om verkligen dylika uttryck kunnat förekomma i
talspråket — och det finnes, så vidt jag kan se, intet, som bestämdt
talar däremot — äro äfven de att betrakta som lån från tidens
lyriska poesi, hvilken är synnerligen rik på sådana. Jfr t. ex.

Min hiertans Tröst och Lilia,
        Tu ende Roos,
        Ädle Turkoos.

                        (Wiwallius 2: 55).
Adjeu min Roos, Min ädla Turkoos.
                        (visa från 1683, Saml. 13: 57).


Stundom möta vi emellertid äfven — åtminstone från vår
synpunkt — mera folkliga uttryck såsom mitt hierta fijna
(Rond. JR s. 44), mitt hiärta (Messenius BM s. 170) — vanligt
äfven i ä. da. —, mitt lilla hiertekorn [1] (Chron. Surge s. 28),
min docka lill (Chron. Belesn. s. 140), min docka (Surge s. 36,
Belesn. s. 157), min hiertans dåcka (Moræus Vit. s. 417), ja,
t. o. m. min lilla grijss (Sardelius till sin hustru, Rond. JR s.
45) [2]. Äfven må anföras min hiertans lust (Chronander Surge
s. 71). Det är dock troligt, för att icke säga sannolikt, att
dessa smeknamn vid den tid, hvarom här är fråga, icke stodo
synnerligen mycket lägre på rangskalan än de ofvan anförda
korall, turkos, liljegren o. s. v. Liksom dessa hafva de
säkerligen sitt ursprung i tidens kärlekslyrik och ha därifrån trängt

[1] Jfr nsv. hjärtegryn.

[2] Jfr ä. da. min lile griss (Samson till Dalila, Samsons Fængsel s 184).
Andra äro: Minn lile glut (s. 185), lille . . kludt (ib.), minn lille katt (ib.), min
pude
(s. 186), minn lille bette (s. 191), lille røde mund (ib.), min senge ro (s.
190). Dalila kallar Samson bl. a. min hierthens lille barnn (s. 185), lille noss (s. 186),
min sengi netter god (s. 192). I allmänhet ha de danska smekorden en mera
»gemytlig» och mindre svärmiskt-poetisk prägel än de svenska.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:03:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ehst1600sv/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free