Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Strödda språkliga anteckningar till 1600-talets kulturhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Far till Blåkulla medh tin förähring.
(Chronander Surge s. 23).
Hwart han reeser tijt reese wij fort,
Hwadh häller dät gäller åth Blåkulla bort.
(Brasck Ap. g. s. 135).
Af uttrycket i heeta Blåkulla (Brasck Ap. g. s. 194)
framgår tydligt, att ordet användes som en omskrifning för hälvete.
Jfr: Hvad i Blåkulla (Bellman 3: 8). Ordet betecknar som
bekant i den nutida folktron det ställe, dit vissa dagar af året —
särskildt onsdagen i påskveckan — trollkäringarna stämma
möte och där de fira sina orgier: det är möjligt, att
någonstädes i Sverige denna plats tänkes som ett berg; i alla händelser
är detta fallet i Danmark och Tyskland, där vissa bestämda
berg angifvas som häxornas mötesplatser; jfr äfven Häcklefjäll
nedan. Det ligger alltså nära till hands att antaga, att
Blåkulla — såsom man också förmenat — betyder ’svartkullen’,
’svartberget’ och t. o. m. möjligtvis ursprungligen betecknat en
bestämd höjd; jfr Blåkulla i Kalmarsund och vid Marstrand.
För egen del lutar jag snarast åt denna uppfattning. Blåkulla
kom emellertid snart att användas som omskrifning för hälvete
— alldeles som Häcklefjäll (se nedan). Häraf blef följden, att
namnet började konstrueras med prep. i — sannolikt fattades
det dessutom rätt tidigt som ett ortnamn af samma art som
Högkulla o. d., där ju samma konstruktion förekommer, ehuru
man af etymologiska skäl väntar sig på. Blåkula (Sahlstedt
1773 m. fl.) ’svarthålan’ beror sålunda på folketymologisk
ombildning. Kock Sv. landsm. XV. 8: 3 följ. anser däremot
förhållandet ha varit motsatt, och det är ju möjligt att han har
rätt. Emellertid må framhållas, att från 1600-talet inga former
på kula äro kända — sådana uppträda först under 1700-talets
senare hälft; vidare påminnes om analogien med häcklefjäll
(nedan). Den omständigheten, att intet *Blåkulle är uppvisadt,
betyder föga: detsamma är ju ock fallet med öfriga ortnamn
på -kulla, som dock måste innehålla ordet kulle. Med detta
ord har det åtminstone associerats redan af Kolmodin Qv.-sp.
2: 122: Fru Lusta har en lund, på Hiotens grund belägen, Bort
åt blå kullens gräns, hvarmed kan sammanhållas Columbus:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 22:03:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ehst1600sv/0056.html
