Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Strödda språkliga anteckningar till 1600-talets kulturhistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skæra användes som bekant i fsv. om tillverkning af
kläder t. ex. sidhan lot hon mik klædhe skæra (Iwan v. 205).
† slita någon med räckespaden (Brasck FP s. 77; användt
af en skomakare). Uttrycket är möjligen tillfälligt: Räckespa(d)
finns ännu i sv. dial. enligt Rietz s. 550 och betyder ’ett slags
knif eller skafjärn, som begagnas af dem, hvilka bereda och
sämska skinn’. Äfven hos Brasck Ap. g. s. 197 är det som
nämndt en skomakare, som tar till sin »räckespade» för att
därmed »lägga om» några misshagliga personer. Verbet slita
användes absolut i betydelsen ’slå, prygla’ hos Brasck MGV
s. 240.
smörja någon om näsan (Brasck FP s. 34), smörja upp,
klå upp.
stryka någon med »skäfftöxen» (Chronander Surge s. 69).
Stryka : stryk = smörja (se ofvan) : smörj o. s. v.
taga någon vid örat (Brasck FP s. 77).
† uppäta en örfil (Brasck Ap. g. s. 206); se nedan.
† uppäta feta klimpar (Brasck Ap. g. s. 204), få duktigt
med stryk; se nedan. Jfr få feta slag, slängar. För öfrigt må
detta såväl som föregående uttryck sammanhållas med följande
ställe hos Rondeletius JR s. 70: Käringh gaack hädhan strax
ifrå, / Om tu willt må wel till tin kropp / Och icke äta en
sabbel upp.
Vi öfvergå nu till enstaka bildningar med betydelsen ’stryk
o. d.’. Åtskilliga sådana, af verb uppkomna, har jag
behandlat i Ark. 15: 236, såsom badd, bas, bask, dalj, dask, däng,
(dial.) klå, pisk, smisk, smörj, stryk. Dessa förekomma i
allmänhet icke i den litteratur, som legat till grund för denna
uppsats, men väl flera af de verb, af hvilka de bildats. Om
ett annat hithörande ord, badstuga, badstuftva [1] (få, ge ngn en b.
o. s. v.), se SAOB under badstuga. Samma bild föreligger i
det hos Prytz G. I s. 21 förekommande qwastebadh[2] samt i
det ofvan omnämnda risbad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
