Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfriga viktigare företeelser inom 1600-talets språk - 2. Till formläran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dansk o. s. v. lyder i regeln i hela den mig till buds stående
litteraturen:
i obest. form Swenske, -a, Danske, -a (= fsv. danska), dat
swenskom (Mess. s. 247) o. s. v.;
i best. form the Swenska, -e, the Danska, -e, dat. them
Swenskom (t. ex. Mess. s. 90, 91, Girs G. I s. 141), them
Danskom (t. ex. Mess. s. 150, Girs G. I s. 143), them Lübeskom (Girs
G. I s. 161); men i samma betydelse förekommer äfven utan
fristående artikel t. ex. Danske (t. ex. Mess. s. 90), Swenskom
(ib. s. 130) o. s. v., hvarom närmare under syntaxen.
Den gamla dativen på -om är tämligen sällsynt. Ex.: gudom
(Mess. s. 209), hedningom (ib. s. 208), östgöthom (ib. s. 248), herrom
(Rond. JR s. 62), föräldrom (Brasck FP s. 6), sonom, döttrom
(Chronander Bel. s. 115). På gränsen mellan substantiv och
adjektiv stå christnom ’de kristna’ (Mess. s. 247), Swenskom
’svenskarna’ (ib. s. 130) (jämte them Swenskom, hvarom ofvan),
swenskom ’svenskar’ (ib. s. 247).
Den fsv. ackus. på -a kvarlefver i några fall, t. ex. granna
(Mess. s. 10), dagha (ib. s. 14)[1], kniffua (ib. s. 32; formen använd
af en bonde), tåra (Chronander Bel. s. 122; rim: swåra). — Nom.
på -a uppträder i frasen blifva bussa ’b. (goda) bussar’
(Chronander Surge s. 72), vidare i dåra ’dårar’ (Prytz G. I s. 44).
I det ett par gånger förekommande (ut)aff nödha (t. ex.
frelste a. n. Prytz G. I s. 50; rim: mödha) föreligger fsv. plur.
nødha, nødhar (: nødh fem.), ä. nsv. nöder (Gustaf II Adolf
s. 479).
En gammal plural genitivform är wägna (på min Brors
Mess. s. 227), nsv. vägnar, hvarjämte dock äfven wägnar (Girs
G. I s. 114[2]); så ock tacka i uttrycket till tacka, hvarom nedan
under adv.
d) bestämda formen.
Bestämda artikelns e-vokal bibehålles i en mängd fall, där
den i nsv. försvunnit, t. ex. bödelens (Mess. s. 22), fadheren
(Rond. JR s. 33), fosteret (ib. s. 19), kiortelen (ib. s. 51), ålderen
(Chronander Surge s. 18), fruen, frwen (Rond. JR s. 48, 77),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
