- Project Runeberg -  Studier i 1600-talets svenska /
163

(1902) [MARC] Author: Elof Hellquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfriga viktigare företeelser inom 1600-talets språk - 2. Till formläran

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Nsv. omskrifves i regel med blifva död (t. ex. Girs G. I
s. 99).

Om bildningen af sammansatta tempora se syntaxen,
där äfven några ord nämnas om part. pres. på -s.

*



Ett särskildt omnämnande förtjänar det gammalsvenska
verbet för låtsa. Detta verb är under 1600-talet icke ännu
gängse: jag har, som i föreg. kapitel nämnts, först funnit det
1685 i Moræi Vit. (s. 405), nämligen under formen låtsas (3 p.
pl.), samt hos Carl Gripenhielm († 1694, ungefär 40 år gammal)
Hanselli 4: 304: lossar [1]; säkerligen tillhörde det vid denna tid
nästan uteslutande talspråket. I stället förekomma under
15- och 1600-talen former af det deponentiella låtas, motsvarande
fsv. latas (ipf. lætz, lædz):

pres.:

latz ’låtsar’ (1 p. sg. Rond. JR s. 77), se s. 100; låtz (1 p.
sg. Kolmodin Gen. Aeth. s. 292), låts (3 p. pl. ib. s. 300), jfr
låts (imper. Bellman 3: 159), nsv. (hvard.) låss; häraf närmast
inf. låtsa;

imperf.:

starka former: lätz ’låtsade’ (3 p. sg. P. Brahes kr. s. 66,
1 p. sg. Rond. JR s. 77) = fsv.; från andra källor: lotz;

svaga former: låttades (3 p. pl. P. Brahes kr. s. 39);
lättedes (3 p. pl. ib.); låttes (3 p. sg. Hund E. XIV:s kr. str. 374);
lådd’s (3 p. sg. Kolmodin Gen. Aeth. s. 275), låddes (1 p. sg.
Gustaf II Adolf s. 537 [1629], 3 p. sg. Bellman 3: 14, nsv.
hvard.);

supinum:

låtz ’låtsat’ (Stiernhielm s. 24);

futurum:

jagh skall låtas ’jag skall låtsa’ (Rond. JR s. 78);

infin.:

lätes ’låtsa’ (Brasck FP s. 13); låtas (Disa 1687, s. 41);
lådas Hof. Dial. (Beckman Ark. 11: 213), ännu vanligt i
dialektiskt färgad nsv.; låtz (Börk Dar. s. 23).

D-formerna bero sannolikt — liksom faktiskt den ofta

[1] = Dalin Argus; se s. 164 not 2.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:03:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ehst1600sv/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free