- Project Runeberg -  Studier i 1600-talets svenska /
166

(1902) [MARC] Author: Elof Hellquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfriga viktigare företeelser inom 1600-talets språk - 2. Till formläran

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

norþan, som utom ’norr ifrån’ betyder ’i norr’ (Sdw. 2); om
denna typ på -an se Noreen Aschw. gr. § 471. 2;

-s, -as, -nas: i sommars ’i somras’ (Gustaf II Adolf s.
130) [1], til bakas ’tillbaka’ (Chronander Bel. s. 175), jfr tilbakars
(Asteroph. Tisbe s. 42, Lindschöld) och tilbakar nedan s. 163;
rättnun(n)as ’nyss’[2] (Columbus Ordesk. s. 22, Börk Dar. s. 22),
kvar t. ex. i östgötadial., jfr isl. núna och sv. dial. nunna samt
med afseende på afledningen äfven isl. hérna och ä. nsv. där
bortnas
(Bellman, förf. Ark. 4: 317)[3]; om adverbsuffixet s se
Noreen Aschw. gr. § 471. 6.

b) innehållande gamla kasusformer, t. ex.

annars(s), annerss ’på annat sätt’ (Rond. JR s. 93, Hund
E. XIV str. 41) = fsv. Sdw. 1), gen. sing. till annar; annars är
nu likbetydande med ’i annat fall, eljes’;

borto, bårto (jämte borta, borte; se s. 106), fsv. borto, dat.
sing. fem.; se Noreen Aschw. gr. § 470. 2 anm. 6; hit hör väl
äfven fögo (se s. 106);

hurulundh, ingalund(h), sammalundh (se s. 102), ack. sing. af
fsv. lund ’sätt’; heem ’hem’ (t. ex. Rond. JR s. 32), fsv. h(e)em;
hos ’bredvid’ (Mess. s. 151) = fsv., jfr nsv. (arkaiserande) därhos
och prep. hos ’vid’ nedan; se för öfrigt Noreen Aschw. gr. § 470. 4;

ingalundom ’ingalunda’ (Rond. JR s. 9), dat. plur. till det
ofvannämnda sbst. lund; om dylika adverb se Noreen Aschw.
gr. § 470. 3 a;

förra ’förr’ (Asteroph. Tisbe s. 19 m. fl., Rond. JR s. 31,
Brasck Ap. g. s. 115), fsv. fyrra, ack. sing. neutr. på -a, svaga
deklinationen; se Noreen Aschw. gr. § 470. 6.

I gemeen ’vanligen’ (Mess. s. 28), ewigh ’evigt’ (ib. s. 29)
ser jag tyskt inflytande. Dessa adverb böra sålunda ej
förbindas med de nominalt bildade fsv. adverben utan t, som
omtalas Noreen Aschw. gr. § 454. 1 c, 470. 5.

Här må äfven omnämnas sådana af preposition styrda
adverbiella uttryck
som:


[1] Se Schagerström Ark. 4: 338 f., Kock Ant. tidskr. 16, nr 3, s. 15.
[2] Samma betydelse har äfven rättnu (Disa 1687, s. 33), hvilket i nsv.
endast användes om framtid; se nedan.
[3] Jfr äfven dalmålet *hjon?, hvarom Bugge hos Noreen Ordl. öfver dalm.
s. 76.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:03:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ehst1600sv/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free