Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfriga viktigare företeelser inom 1600-talets språk - 3. Till syntaxen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(Gustaf II Adolf s. 170), där som betyder ’något som’ och
sålunda icke syftar på thet slaget. Meningen är alltså: ’att det
slag vanns, som stod vid Linköping, hvilket l. något som ägde
rum 1598’. Ur dylika fall anser jag snarast, att sådana uttryck
som then Belägringen för Florentz utvecklats.
Obestämda artikeln brukas framför den subjektiva
predikatfyllnaden, då denna betecknar ämbete, yrke, titel o. d.,
t. ex. en öffwerste ware (Hund E. XIV:s kr. str. 387), Han är
en Förste til Brunsswijk (Mess. s. 50), iag är nu en Doctor
(Putzdrummel s. 81), få heta en Doctor (ib. s. 74), Gud hade
mig låtit födas en förste (Gustaf II Adolf s. 194); jfr mlt., ty.
och eng. Härmed må sammanhållas: min Jungfru är een af
adel, iag som en af Adel (Putzdrummel s. 81); samma uttryck
finnes äfven i P. Brahes kr. s. 40.
Under 1500-talet är i liknande fall den obest. artikeln ännu
vanligare, t. ex. at han icke hade lätit gripa honom såsom en
biscop (O. Petri kr. s. 229).
Särskildt ofta brukas såväl under 15- som 1600-talet den
obestämda artikeln efter såsom samt efter det för, som då kunde
ersätta nsv. såsom; t. ex. brukat . . för een stallmästare (Gustaf
II Adolf s. 128), låta sigh, såsom en Arffherre . . hylla (Girs
G. I s. 117), tiänt Knut Andersson för en Stalldrängh (ib. s. 73),
samtycht honom för en Konungh ’erkänt honom såsom k.’ (ib.
s. 158); jfr honom . . för en Bespeijare beskyldte (ib. s. 110).
Pluralis af tillnamn förekommer t. ex. hos Gustaf II
Adolf s. 114: Hinric och Efwert Horner, d. v. s. Horn. Detta
bruk är under 1600-talet mycket vanligt. Jfr från 1700-talet
Grefwarne O. och C. Gyllenborgar (Beckman Ark. 11: 256).
Till kasusläran.
Konstruktionen Konung Oskars af Sverige gemål var äfven
under 1600-talet den vanliga i skriftspråket, t. ex. Hertigh
Philips til Pommern Befalningzman (Girs E. XIV s. 60), äfven i
sådana uttryck som Grefwe Johans von Höijen Huusfru (Girs
G. I s. 109). Jfr härtill Falk o. Torp Da.-no. synt. s. 44.
En gammal genitivus partitivus föreligger som
bekant i det ännu brukliga så dags, t. ex. Thz är doch nu ey än
så dagz (Rond. JR s. 29).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
