Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfriga viktigare företeelser inom 1600-talets språk - 3. Till syntaxen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utan:
ingen . . Wthan them ’ingen utom (l. med undantag af)
dem’ (Rond. JR s. 61),
förvthan ’förutom’ (Girs G. I s. 123).
’Utomlands’ heter eller kan under århundradets förra hälft
heta utanlands, t. ex. wtanlandz (Mess. s. 247), jfr vtan lands
(O. Petri kr. s. 241); däremot senare: vthom land (Brasck FP
s. 33), vthom Landz (1683, Samlaren 13: 50).
En annan förbindelse med gen. är twifwels vthan (Gustaf II
Adolf s. 490), men här föreligger ty. förebild, jfr nämligen
zweifelsohne.
utom:
Denna prep. synes ännu ofta ha uppfattats såsom delad i
dess ursprungliga beståndsdelar ut och om, t. ex. låcka the
Swenska vth om Udden (Girs E. XIV s. 79—80).
Om uttr. utomlands se ofvan.
vid (wed(h)):
’af’: så är icke Iagh wed samma meningh (Gustaf II Adolf
s. 516),
’med’: giffta honom wid landzens möör (Beronius Reb. s.
332), fsv. dativus samt vid giptas äfven mædh,
’på’: wijdh thetta sätt ’på detta sätt’ (Rond. JR s. 82).
åt:
’till’, t. ex. iagh ååt Frwstugun lop (Mess. s. 43).
Dessutom nästan regelbundet framför ortnamn, t. ex. rymbde . . åth
Norige (Girs G. I s. 74), begifwa sigh åth Swerige (ib. s. 144),
löpa . . åth Dantzigk (ib. s. 145), åth Upsala (parlör 1703, s. 155);
motsvarande fsv. a(a)t(h), t. ex. leetho aath danmark gliidha
(Rkr.). Konstruktionen kvarlefver i svordomar såsom t. ex. dra
åt skogen, åt fanders samt dessutom i förbindelse med till, t. ex.
han for åt Malmö(hållet) till.
Därjämte förekommer dock äfven i samma användning till,
t. ex. Girs E. XIV s. 14 (ett par ggr) samt från föregående
århundrade O. Petri kr. s. 188 flera ggr.
Vidare må framhållas konstruktionen kiär åt ’kär, förtjust,
förälskad i’ (Asteroph. Tisbe s. 33, 39, Börk Dar. s. 5), jfr
motsvarande förbindelse i fsv., isl. och ä. da.; därjämte Asteroph.
Tisbe s. 33: Hon ähr honom så kiär och hull i samma bet.; se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
