Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅ LARS tEVI 1JESTADIUS.
en läroåskådning bildat sig, som icke förefanns hos honom
sjelf, såsom bigtens dels upphöjande till ett oundgängligt
salighetsvilkor tvärtemot Frälsarens egen uppfattning i
liknelsen om fariscen och publikanen, dels missbrukande
till värn undan lagens näpst för olaglighet och brott.
Men man kan icke förebrå Lestadius de förvillelser, som
hans anhängare endels låtit komma sig till last. Om tloden,
som utbreder sig i en vid strömbädd, uppslammas under
sin färd till hafvet, icke får man tillskrifva detta den-
sammas källa bland fjellen, och nog är hennes vatten
lika klart för det.
Det var icke blott såsom själasörjare som Laestadius
de senare åren framstod i sin egendomlighet. Han upp-
trädde äfven såsom religionstfilosof, och det originella hos
mannen visade sig äfven nu lika stort, men icke lika
följdrikt, och vi våga tillägga, förtjenstfullt. Genom stu-
dier af materialistiska författares arbeten hade han fått
on af dem påverkad lifsåskådning, som skulle hafva varit
helt och hållet tröstlös, om icke kristendomens inflytelse
på hans hjerta hade varit tillväckligt stark för att bilda
en motvigt. Emellertid går ett materialistiskt grunddrag
genom det dquasivetenskapliga arbete, »Därhushjonet>, i
hvilket han nedlagt resultaten af sina forskningar så väl
inom menniskoandens och naturens område, som inom
den verld, som kan sprida ljus öfver båda. I detta
arbete förnekas visserligen själens tillvaro såsom ett
väsende, skildt från det kroppsliga, men likväl fasthållas
kristendomens grundsanningar genom en tankegång, som
är mera egendomlig än klar och lättfattlig. Denna skrift
stämplas af Leostadii vanliga sätt att uppträda mot sina
motståndare, och de, som han frånkänner andligt lif, få
erinringar derom på ctt sätt som, hvad man än må säga
derom, icke är estetiskt skönt. Så talas der om menni-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
