Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150 FÖRELÄSNINGAR OCH AFHANDLINGAR.
de genom luften till sina gamia hemtrakter "för att deltaga
i striden och afvända faran.” Der denna andehär drager fram,
der stormar den fruktade ’"Föhn, som bland ”Alperna är hvad
samum är i Afrikas öknar;” snömassorna sättas i rörelse, och
de väldiga lavinerna begrafva gårdar och byari sin väg.
De komma, de komma ur grafvarnes famn,
de väpnade hjältar med nordiska namn,
i alpluft de tåga mot Norden.
Det rasslar af spjut, och det klingar af svärd,
det dånar af vagnar på svindlande färd,
och storm tjuter högt öfver jorden.
Främst rider en höfding i brynja af stål,
han visar med lansen mot aflägset mål,
hans röst genom klyftorna ryter;
med guldsmidda skölden, den gula och blå,
han sitter så stolt uppå gångaren grå,
hans skägg ned till svärdsbältet flyter.
Från hjälmen, med örnvingar smyckad, hans hår,
det guldgula, fladdrar; i stormvågor går
från skuldrorna manteln, den röda.
Det skymtar helt nära af lansar en skog,
det glimmar af svärd och af skära och plog
1 nordmannahären den döda.
Hvar vagnskarm i tåget af qvinnor är full —
så fagra i festskrud, med smycken af gull,
så väna som få uppå jorden —
och blåögda plantor i barndomens vår
hos mödrarna hvila, då luftfärden går
mot hemmet, det kära, i Norden.
"Mot söder, mot söder från armodets tvång!”
Så ljöd det iforntid i skaldernas sång,
på torget, i sköldklädda salar.
Och folket drog uti en främmande värld,
och tegar det vann sig med blod och med svärd
i Alpernas härliga dalar.
Det lade en grundval för frihet och rätt,
orygglig och stark som den nordiska ätt,
hvars ben nu af kummel betäckas.
Lugnt hjältarne hvila i frihetens jord,
de sofva så sött, — men af stridsbud från Nord
ur dödssömnens dvala de väckas.
Original from
PRINCETON UNIVERSITY
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
