Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154 FÖRELÄSNINGAR 9CH AFHANDLINGAR.
de skador, som tillfogades försvarsverken. En stark kejserlig
här kom visserligen staden till undsättning, men den blef af
nordmännen tillbakaslagen och kunde ingenting uträtta. Be-
lägringen fortsattes månad efter månad, hvarunder nordmän-
nens svärd samt hungersnöd och sjukdomar allt jämt förmin-
skade försvararnes antal. Först sedan staden varit inneslu-
ten i 10 månader, kom kejsaren med en väldig här, med hvil-
ken han dock icke vågade angripa nordmännen. Genom un-
derhandlingar förmådde han likväl de senare att upphäfva be-
lägringen mot det att han till dem utbetalade 700 marker
silfver och gaf dem löfte att obehindradt härja och plundra
i ett af rikets bördigaste landskap, hvars inbyggare kejsaren
önskade straffa för visad ohörsamhet. Sedan detta fördrag
afslutits, flydde den oduglige kejsaren till Elsas, under flykten
vägledd af skenet från undersåtars brinnande städer och byar.
Icke förgäfves insatte munkarne i litanian bönen: "a furore
Normannorum libera nos, o Domine” (för nordmännens raser,
bevara oss, o Herre). Till och med de modigaste ibland frans-
männen misströstade slutligen om landets räddning. Då en
ny vikingahär kom till Paris år 889 och började belägra sta.
den, skyndade den tappre Eudo, fransmännens konung, att
med guld och silfver köpa fred. Väl ledo nordmännen kort
derefter två stora nederlag, i Bretagne 890, i Löwen 891,
men deras makt var dermed icke bruten. "Endast för att visa
tyskarne, att de icke voro besegrade”, härjade de längs Rhen-
floden ända till Bonn, och styrde derefter med 330 väl be-
mannade skepp till England.
Under denna tid lefde en ryktbar viking, en jarlson från
Norge, härstammande från en gammal svensk kungaätt. Hans
namn var Rolf, och kallades han vanligen Gånge Rolf, emedan
ingen häst var stark nog att bära honom. Han hade under
många år svärmat omkring på hafven, vunnit ära och gods
i England, Frisland och andra länder, men blifvit för ett i
Bohus län gjordt "strandhugg” landsförvist från sitt fäder-
nesland. Åtföljd af en stark vikingahär från de tre skandi.
Bigitizediby Goc gle PRINC ETON UNIVERSITY
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
