Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VESTERVIKING. 157
gick i vinterqvarter. Vid vårens ankomst bröt hären upp och
inföll ånyo i Northumberland, härjade under sommaren i
Lindsay samt drog om hösten in i Ostangeln. I två stora slag
besegrades anglosaxerna, och innan året var till ända, hade
nordmännen intagit hela nordösta England, hvarest de nu
började grunda varaktiga nordiska nybyggen, inom hvilka
nordiskt språk, nordiska lagar och sedvänjor blefvo rådande.
Med Northumberland till utgångspunkt angrepo nord-
männen påföljande vår det mäktiga Wessex. Slag följde på
slag; än behöllo nordmännen, än anglosaxerna öfverhanden.
Slutligen ingingo de förre år 872 fred med anglosaxernas
konung Alfred den store, togo vinterqvarter i London, till-
bringade det följande året i Ostangeln och Northumberland
samt inbröto år &75 i Mercien. Konungen derstädes flydde
i förskräckelse till Rom, nordmännen underlade sig hela landet
samt insatte till lydkonung en inhemsk man, hvilken de dock
snart derefter afsatte och straffade, då de förnummo, att han
med skatter och pålagor utarmade folket.
Efter Merciens eröfring, vände sig nordmännen ånyo mot
Wessex. Oemotståndligt nedslogo de allt motstånd och ut-
bredde sig öfver hela landet. . Såsom en biltog irrade anglo-
saxernas konung, öfvergifven af alla, i rikets otillgängligaste
skogar och moras. Efter 12 års fortgående eröfring voro
nordmännen år 878 herrar öfver hela England.
Anglosaxernas sak var dock icke hopplöst förlorad. Ko-
nung Alfred samlade åter sina trogna omkring sig och vann
derefter först mindre, sedan större segrar. Att drifva nord-
männen ur landet var omöjligt, att med en jämförelsevis ringa
här hålla den talrika anglosaxiska befolkningen underkufvad,
var lika omöjligt. Man beslöt derför å ömse sidor att dela
landet och lefva i fred med hvarandra. Denna delning egde
rum 878, då fred mellan anglosaxerna och nordmännen slöts
och de senare erhöllo ungefär hälften ar England, som hädan-
efter kallades Denelaga eller Danelagen, emedan "danskt”, d.
ä nordiskt, folk, språk och lag voro der rådande.
Original from
vigitized by (SOC gle PRINCETON UNIVERSITY
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
