Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN SVENSK FRIHETSHJÄLTE UNDER MEDELTIDEN. 191
Sveriges rike måtte återvinna sin gamla frihet och räddas ur
den olidliga träldomen. Han förklarade derjämte, att ifrån den
siste konung Magnus” tid hade tyranner och icke konungar
regerat Sverige. I rådets namn svarade den myndige biskopen
i Linköping Knut Bosson af slägten Natt och Dag: ’’Oss står
icke till görandes att så träda från vår herre och konung, som
vi hafva svurit huldskap; vi måste ju hålla vår ed.” Engel-
brekt invände, att konungen brutit sina eder och att råds-
herrarne derför kunde med godt samvete öfvergifva honom.
Likväl vägrade biskopen. "Vi vilja blifva vid vår konung,”
sade han, "ty det är icke lofligt att sätta sig upp emot sin
herre och konung för det han i någon måtto försett sig”.
Då blef Engelbrekt vred. "Eho den vara må,” sade han,
«som nu icke vill bidraga till fäderneslandets räddning, åå dess
bestånd och frihet löpa fara att gå under, honom anser jag
för en fäderneslandets fiende och bedyrar, att han skall såsom
en rikets fiende blifva från denna stund handterad: antingen
skolen I nu strax begifva eder att uppsäga konungen all
trohet och huldhet, eller skall det kosta edert lif och gods.”
Derpå grep han först den öfvermodige biskop Knut i kragen
och hotade att nedstörta honom till de utanför stående bön-
derna, sammalunda biskoparne Sigge i Skara och Tomas i
Strängnäs. Ett sådant språk voro de höge herrarne icke va-
na att höra. De blefvo förskräckta och lofvade bistå Engel-
brekt, hvilket löfte med ed bekräftades.
I ett särskildt bref, dagtecknadt den 16 augusti, uppsade
herrarne konung Erik tro och lydnad, men de läto i brefvet
tydligt förstå, att de dertill blifvit nödgade af den hatade
uppkomlingen. ’Engelbrekt,” skrifva de till konungen, "kom
oförvarande öfver oss alla med stor makt och grep och tvin-
gade oss med värjande hand, att vi skulle hålla med honom
och allmogen och värja vårt rikes land och rätt för alla
oskäliga skatter, tunga och margfaldig orätt, som I och flera
på edra vägnar hafva långligen gjort, så framt vi ej ville
mista lif, gods och ära”.
oigiized sy (GO gle PRINCETON UNIVERSITY
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
