Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXAS OCH CALIFORNIENS ERÖFRING. 277
och meddelade honom, att regeringen i Washington önskade
förmå Californiens inbyggare att frivilligt svärja Förenta
Staterna tro- och huldhetsed. Till dessa förslag ville Fremont,
som var förbittrad på Castro, icke lyssna. Han förmådde i
det stället Gillespie att ansluta sig till en plan, om hvilken
regeringen i Washington icke egde någon kännedom och följ-
aktligen icke heller gillat. Fremont och Gillespie samt deras
följeslagar tågade söderut till Sacramento-dalen, der många
anglo amerikanska nybyggare voro bosatte. Dessa invan-
drare eggades nu att göra uppror mot det adopterade foster-
landets styrelse och det innan underrättelse om fredsbrott
mellan Förenta Staterna och Mexiko nått dessa nejder.
"Ingen amerikan var pligtig att såsom medborgare i ett
mexikanskt land lyda mexikanska lagar och befallningar.”
Den mexikanska flaggan refs i stycken och i hennes ställe
hissades den 14 juni af nybyggarne en björnfana, så kallad
emedan en björn var å densamma afbildad. På Fremonts
inrådan förklarade anglo-amerikanerna i Californien, att näm-
da provins var en sjelfständig republik, hvarefter Fremont
stälde sig i spetsen för styrelsen och rustade sig att med va-
penmakt betvinga der boende mexikaner, landets "infödde
medborgare”.
Att anglo-amerikaner, hvilka predika laglydnad och
(famerikaniseringens” evangelium för de "okunnige europeiske
invandrarne”, vilja ogerna tala om dylika "amerikanska
bragder”, förvånar ingen, men att eljes rättänkande anglo-
amerikaner försöka att ursäkta och försvara dem är för-
vånansvärdt.
Flera af detta lands historieskrifvare framdraga som ur-
säkt för anglo-amerikanernas i Californien uppresning, att
desse fruktade, att om För. Staterna icke annekterade Cali-
fornien, skulle England göra det. Den usla moral, på hvil-
ken en sådan ursäkt hvilar, dömer sig sjelf. Äfven om Eng-
land haft en dylik afsigt som den nämda, hvilket icke lär
hafva varit händelsen, skulle densamma icke gifvit anglo-
Origina
pigitized by (SOC gle PRINCETON UNIVERSITY
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
