Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPSALA DOMKYRKA. 293
stöd, visserligen icke i penningar, men i aflat. De förmögne
i landet testamenterade jordagods, silfver och guld till kyrko-
byggnadskassan, och de fattige arbetade utan annan lön än
delaktighet i den rika aflat, som af kyrkan utdelades.
Sedan man på dylikt sätt samlat medel under en tid af
17 år, inkallades från Frankrike en utmärkt skicklig bygg-
mästare Etienne de Bonnueill hvilken kom i sällskap med 20
mästare och gesäller till Upsala och åtog ’sig att derstädes å
en lämplig höjd uppföra en domkyrka, efter samma plan som
den berömda Notre Dame i Paris. Med de byggnadsämnen,
som han egde att tillgå, uppfylde han sin förbindelse på ett
sätt, som är till hans heder. "Det enkla, djärfva och stora
framstår öfver allt i hans verk, och i den lyckliga öfverens-
stämmelse han gifvit alla dess delar, har han liksom sinne-
bildligt velat uttrycka söderns lätta behag i förening med
nordens lugna kraft.”
Kyrkan är uppförd i korsform och i ren spetsbågstil. Hon
är inom murarne 360 fot lång, 152 fot bred och 92 fot hög
under högsta hvalfvet. Med den 23 fot höga takresningen
är höjden 115 fot. Skeppet och koret uppbäras af 24 fristå-
ende pelare, i det sistnämda af huggen sten. Genom dessa
pelare delas långhuset i tre delar: ett högre mellanskepp och
två lägre sidoskepp. Det stora koret vid högaltaret är upp-
höjdt och afsedt uteslutande för presterskapet. Längs väg.
garna finnas mer än 20 sidokor, hvilka voro med sina altaren
invigda åt något helgons ära och inrättade för presternas
dagliga gudstjenst, själamessor o. d., men hvilka nu mera äro
förvandlade till grafkor för konungar, drottningar, medlem-
mar af Sveriges förnämsta adelsätter, prelater och vetenskaps-
män.
Sedan yttermurarne börjat stiga mot höjden, uppfördes
inom dem ett träkapell, dit Erik den heliges ben flyttades, en
tilldragelse, om hvilken svenska almanackan än i dag påmin-
ner (se 24 januari). Dessa reliker blefvo för den nya kyrkan
en rik inkomstkälla. Först blef St. Maria kor (nu det gustavi-
DigiNzeany Goc gle PRINC ETON UNIVERSITY
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
