Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HA BERÄTTELSER.
sök att få nyckeln att öppna låset, men med lika liten fram-
gång som förut. Då grep jag i raseri dörrens järnbhandtag
och ryckte till med jättestyrka, och till min förvåning sväng-
de sig dörren på vid gafvel, som om hon icke varit låst, och
dock mindes jag klart, att jag vid mitt sista besök låst
henne och äfven undersökt, att hon varit låst. Men här var
icke tid för långa reflexioner. Jag skyndade till den inre dör-
ren och försökte med nyckeln öppna densamma, men detta
lyckades ej, jag ryckte då upp henne på samma sätt som yt-
terdörren. Med ens insåg jag nu, huru saken förhöll sig och
i hvilken fara jag sväfvade.
Inne i fyrbåken var ett litet rum, omkring åtta fot i fyr-
kant, och vid den ena sidan i detta rum stod stegen, som
ledde upp till fyrbåkens lykta. I detta mörka rum väntade
jag nu med visshet anfall af en dold fiende; men jag måste
upp till lyktan eller — dö. Jag fattade revolvern, som jag
under mina nattvandringar bar på mig, i min ena hand,
steg in igenom dörren och stängde densamma efter mig. Det
var knappast gjordt, förr än två män störtade öfver mig. Jag
visste nog hvad jag gjorde, då jag stängde dörren. Hade
den stått öppen, hade jag kastats vid anfallet ut för trap-
porna och sedermera troligen i sjön, hvarefter man säkerli-
gen dagen derpå fått i tidningarna höra, att jag af olycks-
händelse omkommit under min vandring till fyrbåken, hvars
lampa jag försummat att tända. z
Jag slog omkring mig i mörkret, som om jag varit ur-
sinnig. Ett slag träffade den ene af mina motståndare, som
utan ett ljud sjönk till golfvet. Den andre, som var en stark
man, grep mig om strupen med en kraft, som hotade att
hastigt qväfva mig. Jag spände då min revolver. Min fi-
ende hörde det knäppande ljudet och lutade sig hastigt ned
i hopp om att jag skulle skjuta miste, men jag lät icke lura
mig, utan riktade åt det håll, der jag med visshet trodde
att han var. Vid mitt skott yttrade han en dof klagan och
störtade på fullt allvar till golfvet. Jag stannade icke för att
igitized sy (SOC gle PRINCETON UNIVERSITY
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
