Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMÄRRE DIKTER. 355
I sorgdok klädd, förgäten, fattig, ringa
satt Svea tårögd på sin storhets graf;
den arm var lam och bruten var den klinga,
som segrar vann, som kronor tog och gaf.
Men natten skred, och dagen åter grydde,
en dag med solljus i sin rika famn,
en lager åter Sveas panna prydde,
på nytt i ära glänste hennes namn.
Så än i dag, en fredens stormakt vorden,
hög, majestätisk hon bland fjällen står,
den gamla, evigt unga fosterjorden,
hvars rykte än igenom världen går.
Svenska språket.
Klinga, du kraftiga, ljufva och rena
språk med din malmklang i tal och i sång!
Klinga att splittrade krafterna ena,
väck du vårt slägte ur dvalan så lång,
väck det att älska, att vårda och värna
skatten, som eges af yngling och tärna!
Klinga i hemmet, i dalen, i skogen,
klinga på höjd och på brusande sjö!
Nordmanna-anden, redbar och trogen,
aldrig i fäådernespråket kan dö.
Hvart uti världen dess stämma än räcker,
dit ock hans andliga rike sig sträcker.
Oriqir O
igitized sy (SOC gle PRINCETON UNIVERSITY
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
