Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. E. J. Ekman såsom teolog. Av Joh. Lindholm - Konfirmationen - Herrens måltid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i’9
sionsförbundets Missionsskola åren 1879—1884 visat sig
såsom framstående religionslärare och skicklig pedagog.
Herrens måltid.
(Nattvarden.)
31. (Läs instiftelseorden i deras sammanhang: Matt. 26:
17—30; Mark. 14:12—26; Luk. 22:7—39; 1 Kor. 11:17—340
Det gives inom tidens gräns en plats, dit evighetens stilla
frid lyser in såsom vårsolen över gröna ängar och klara vatten.
Det är Jesu heliga nattvard. Mer ljuv är luften där än Edens
vind, och härligare äter och dricker man där än under Elims
palmträd vid dess läskande vattenkällor (2 Mos. 15: 27). Där öser
man vatten med fröjd utur frälsningens brunnar (Es. 12: 3).
Där hälsar än i dag den uppståndne sina vänner: »Frid vare
eder!» (Joh. 20: 26).
Jesus har instiftat endast en högtid: den heliga nattvarden
(Herrens måltid). Julhögtiden, påsken, pingsten har han icke
påbjudit men icke heller förbjudit. Men sin nattvard har han
helgat till sin åminnelse och dit i brinnande kärlek bjudit de sina
(Luk. 22: 15).
Han säger här till sina lärjungar: »Tagen och äten! Detta är
min kropp. Tagen och dricken! Detta är mitt blod.» Han
bjuder sålunda de sina sin kropp att äta och sitt blod att dricka, men
icke på det sättet, att man med tänder och smaknerver skulle
kunna njuta de heliga håvorna. Det är ett ätande och drickande i tron
på Guds son till stadfästelse i hans gemenskap, som här tillbjudes
oss. Katolska kyrkan lärer, att brödet och vinet, vid bönen om
välsignelse däröver, förvandlas till Kristi fysiska kött och blod,
så att man på detta sätt med ögonen kan se Kristi kropp och med
munnen smaka den, vilken läroåskådning även Luther och hans
närmaste medarbetare, om än på ett modererat sätt, upptagit,
såsom man kan finna av Luthers katekes och Augsburgiska
bekännelsen.
Denna läroåskådning kunde Ekman emellertid icke gilla utan
anslöt sig då hellre, om än i fördjupad form, till Zwinglis
me
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
