Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. E. J. Ekman såsom teolog. Av Joh. Lindholm - Herrens måltid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 22
»Detta gör en till min åminnelse»: Herrens nattvard är sålunda
i huvudsak en åminnelsemåltid.
»För Herrens lärjungar», säger han, »är ingenting av större vikt för det
andliga livet än att leva i en beständig och levande åminnelse av Herren,
av hans kärlek, hans lidande, hans förföljelser, hans tålamod eller med ett
ord att minnas honom såsom den som gått före oss på lidandesvägen och
slagit sig igenom, på det att även vi i trosgemenskap med honom må
vinna seger.»
»Om den andliga gemenskap, i vilken de troende träda med sin
frälsare, därigenom att de vid åtnjutandet av brödet och vinet på. ett
levande sätt ihågkomma honom och hans outsägliga kärlek, talar apostelen
Paulus i 1 Kor. 10: 16: ’Välsignelsens kalle, som vi välsigna, är den icke
en gemenskap med Kristi blod? Det brödet, som vi bryta, är det icke en
gemenskap med Kristi kropp?’ Här framställer aposteln den saliga
verkan, som det har med sig att till Jesu åminnelse åtnjuta det sönderbrutna
brödet och välsignelsens kalk. Dessa yttre jordiska saker, brödet och
vinet, vilka på ett levande sätt uppkalla i minnet Jesu outsägliga kärlek,
bliva just därigenom medel att föra den troende i en allt innerligare
gemenskap med Herren. En åminnelsemåltid av Jesus, som icke hade den
verkan att försätta deltagarna i en innerligare gemenskap med honom,
deras frälsningsfurste, skulle ju vara av intet värde med avseende på
deras själars väl. Men just för att förmedla en sådan innerlig gemenskap
med sig själv har Herren instiftat denna måltid. Och deltagarna skola
ock, om de eljest äro samlade i ett rätt lärjungasinne, få till sin salighet
förnimma, att denna måltid är särskilt ägnad att befordra en sådan
gemenskap.»
»Men nattvarden är ock», fortsätter Ekman, »en
gemensam-hetsmåltid (en helig kommunion) för Guds barn, varigenom de
skola erinras om den enhet, som förefinnes dem emellan och som
har sin djupa grund däri, att de troende hava andel i det ena och
gemensamma brödet Jesus Kristus. Denna enhet har enligt
Paulus (i Kor. io: 17), såsom ock Jesus själv visat, sin grund i
Kristus och finner sitt uttryck i hans heliga nattvard.
»Emedan det är ett enda bröd, så äro vi, ehuru mänga, en enda kropp;
ty vi hava alla andel av ett enda bröd. Det bröd, som utgör grunden till
de troendes enhet, är för visso Jesus Kristus, vilken själv kallar sig det
levande brödet, som är nedkommet från himmelen, på det att den som
äter därav skall leva till evig tid (Joh. 6:51, 52). Att äta därav sker
allenast genom tron, vadan inga andra än de troende hava någon andel
i detta bröd. Men det sannskyldiga brödet, Jesus Kristus, avbildas i
nattvarden medelst det för denna måltid särskilt avskilda och välsignade
brödet, genom vars åtnjutande i tron den andliga gemenskapen med Kristus
på det kraftigaste befordras och stärkes. Men just därigenom att de
troende i nattvarden andligen träda i gemenskap med Kristus, så bliva de, ehuru
de äro många, en lekamen, emedan de alla hava del i det levande brödet.
Det är således gemenskapen med Kristus, som utgör den yttersta grunden
till att de troende, ehuru de äro många, bilda en enda stor kropp, i vilken
varje enskild troende utgör en särskild lem.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
