Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Ekman som politiker. Av U. Leander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
195
tiskt anförande för anslaget och hoppades, att andra kammaren
skulle visa sina sympatier i gemen för statskyrkan genom att
bevilja den begärda summan för vår förnämsta tempelbyggnad.
Ekman hade icke ämnat att begära ordet i frågan, men vid
åhörandet av grevens anförande kunde han omöjligt underlåta att
också yttra några ord. Det vore en märkelig tid, som vore inne.
Under det statskyrkans fogningar lossnade och rämnade, byggde
man torn. Det rådde en formlig tornmani. Domkyrkorna i Lund,
Västerås och Linköping hade blivit försedda med nya torn.
Därefter hade turen kommit till dem i Uppsala och Skara. Anslag
hade nämligen äskats också för domkyrkan i sistnämnda stad.
Man kunde dock enligt Ekmans mening visa sina sympatier för
svenska kyrkan anno’rledes än genom att bygga torn, som
egentligen vore en katolsk men ingalunda någon protestantisk tendens.
Viktigare vore det att ha öppet öga för statskyrkans inre brister
och förfall. Greven hade sagt, att vi kämpat och blött för vår
kyrka och tro. Men hur mycket hade greven kämpat för sin tro,
eller när blödde han för densamma? Först när man verkligen
offrat något för sin tro och övertygelse, vore det på sin plats att
föra ett dylikt språk. Under det folket i ekonomiskt hänseende
kände sig tryckt, skulle det med föga glädje mottaga budskapet,
att riksdagen beviljat en halv miljon för ett så improduktivt
ändamål som att bygga torn på Uppsala domkyrka. Andra
kammaren avslog också med mycket stor majoritet anslaget.
För folkundervisningen och folkskollärarekåren visade Ekman
städse ett varmt intresse. K. m:t hade i statsverkspropositionen
föreslagit viss förbättring i deras avlöningsförmåner, som efter
undergången godkänd avgångsexamen från seminarium blivit
anställda vid folkskola. Minimilönen för examinerad lärare
eller lärarinna, som dittills utgjort 500 kronor förutom lösen
för kofoder, husrum och vedbrand, skulle ’höjas till 600 kronor
att utgå dels i kontanter och dels i spannmål. Dessutom
skulle, där församlingen beslutit en lön av 700 kronor, 2A
därav utgå av statsmedel. Ekman fann dessa avlöningsförmåner
för snäva och påyrkade i en motion, att den av k. m:t föreslagna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
