Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mälda instruktion bekomma 700 ä 1,400 tunnland för helt
mantal, hvilket innefattade en ganska afsevärd tillökning af
det tunnlandtal, hvarom förmäldes i 1773 ars
skattläggnings-metod, nämligen 300 ä 800 tid. Ändock rådde missnöje
med arealbestämmelsen. Man hade lyckligtvis för att alleda
missnöjet ett sätt, som säkerligen ofta anlitades, och detta
var först hänförande af verklig skogsmark lill impedimenter,
hvilka senare, om de också ej direkt medföljde, likväl icke
vidare logos i beräkning samt sedan upplåtelse af s. k.
öfverloppsmark emot en ringa tillökning af liemmansräntan.
Bra hade det varit, om man härunder gått en medelväg sa
till vida all det iakttagits begränsning med hänsyn till
hemmanens ägoområden, och vid sidan af dessa bildats
skogs-samfälligheter efter föredömet af de urgamla
häradsallmän-ningarna i det sydliga landet. Sådant var dock ej att vänta,
då den sedvanliga vanvården vid denna lid af
allmännings-skog i det nedra landet icke uppmuntrade lill skapandet af
ny sådan i Norrland. Oro för beståndet af skogfattiga
hemman, som redan a 1700-talet funnos i Västerbotten, föranledde
emellertid förslag att disponera en del af öfverloppsjorden
lill allmänning, på det att tillgäng till bränsle och
byggnads-virke måtte iinnas för de hemman, som icke hade den för
helt mantal beräknade minsta arealen af 700 tid och icke
lämpligen kunde 1’å tillökning från närbelägen
öfverlopps-jord; men tyvärr fann Ivungl. Maj:t förslaget oantagligt,
såsom inhämtas af kungl. brefvet den II september 1 787.
Likasom skedde under 18:de århundradets början,
uppe-höllo krig och sociala slitningar vid dess slut afvittringen
och bådadera fortsattes efter ingången till det I9:de
århundradet. Också var det först efter J810, som
afvittringen bedrefs med större kraft. Vid denna lid hade 34
socknar i Gätleborgs län afvittrats och nybyggen upptagits a
större delen af den kronan tillfallna marken, så att
afvitt-ringsarbete uppgifves bafva återstått blott i 8 socknar, ehuru
anstalt därtill redan vore fogad, sa atl någon särskild
åtgärd lör afvittringsverket ej där erfordrades. Däremot var
i Västernorrlands län mycken mark oafvittrad, efter livad
det förmäles, beroende därpå att afviltringsärendena hos
länsstyrelsen ej behandlats efter någon viss fastställd
instruktion utan på föregången beskrifning af landtmätaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
