Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alla trakter, li varest spridda hemman eller nybyggen funnos.
åt dessa lämna bestämda ägoområden under frånskiljande
af den öfriga för kronan disponibla marken. Med undantag
för delar af Jämtland, som allenast i följd af särskilda
förhållanden undgått afvittring, hade denna lill föremål
mestadels, om ej rena obygder, så föga bebyggda trakter med
kallt klimat och karg jordmån, som bådadera
nödvändiggjorde en extensiv hushållning, d. ä. en hushållning, vid
hvilken arbete och kapital i hög grad underordnas den i
anspråk tagaa jorden. Krafvet å ökning af det för helt
mantal beräknade tunnlandtalet fick härigenom ekonomiskt
berättigande, öm man i stället att villfara detsamma, till
samfälldt bruk afsatt större skogsområden, hade det, att
döma af nuvarande förhållanden, nog varit lyckligare, men
elt sådant förfarande stämde icke med de föreställningar
som bland lärde och olärde likasom höga och låga voro
förhärskande i fråga om olämpligheten af samfällig
skogsmark. Utskiftning var tidens lösen. Jordägaren skulle
utan alla band få råda öfver sin mark, och ville man lika
litet därvid som i öfrigt veta af något som helst intrång
från gelikars eller statsmaktens sida i sin förfoganderätt
öfver såväl jord som annan förmögenhet. Hvarje sådant
intrång förmenades skada produktionen, inför hvilken efter
den bekante nationalekonomen Adam Smiths utsago allt
borde vika. Man förlitade sig obetingadt å makten af det
enskilda intresset och trodde a en intressenas harmoni.
Det enskilda intresset hade inom skogssamfälligheten
hinderliga skrankor och därföre återstod blott delning af sådan,
på enahanda sätl. som skett beträffande annan samfällig
ägendom. Mycket häraf förklarades genom den bristfälliga
lagstiftningen i fråga om föreningsverksamhet. Så länge
tillämpningen af förevarande grundsatser begränsades lill
det industriella och kommersiella området, var däremot
mindre alt säga. Adam Smiths läror voro ock närmast
framställda med afseende a handel och industri. En följd
af det begär all generalisera gjorda iakttagelser, som under
slutet af 1700-talet och första delen af ISOO-talet öfverallt
framträdde, blef dock atl lärorna erhöllo tillämpning
jämväl inom landthushållningen; och sedan de väl där vunnit
inträde, fortsatte man desto hellre att vid lagstiftningen taga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
