- Project Runeberg -  I Norrlandsfrågan /
32

(1903) [MARC] [MARC] Author: Johan von Engeström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

virke, som nu tillvaratagits och bragt icke minst allmogen
lorvärf, ämlamalslöst falt förnmltna i skogarne och allmogen
lörblifvit hänvisad lill det knappa uppehälle, som
boskapsskötsel och ett hade begränsadt och äfventyrligt sädesbruk
lämna. Den arbetsinkomst, som, fransedt betalningen för
skogen, tack vare dessa sågverksägares rörelse hämtats från
skogen, skulle ock halva saknats, och ställningen både i
agronomiskt och andra afseenden varit sämre än den nu
är. Särskildt hade isoleringen, som i det nutida närings*
lifvet utöfvar en förlamande inverkan å alla den enskildes
ansträngningar efter förvärf. varit vida större. Någon fraga
kan nämligen icke vara därom, atl ej trävarnhandteringen
mäktigt inverkat a tillkomsten af de järnvägar, som nu i
olika riktningar genomkorsa Norrland och underlätta icke
blott tillförsel af lifsmedel efter de missväxter, hvaraf landet
efter korta mellantider hemsökes, ulan äfven landets egna
produkters försändande söderut, hvilket senare, sa länge järnvägar
saknades, maste en stor del af aret ske a släddon och
där-före bragte varuägaren ringa behållning efter afdrag för
transportkostnaderna. Till sagverksägarne sta alltså
Norrlands jordägare i en stor tacksamhetsskuld, och denna bör
delas af landets öfriga befolkning, da det ej är underkastadt
nagot tvifvel, att det ekonomiska uppsving, som under de
sista årtiondena yppats, icke varit tänkbart, om landet varit
i saknad af de betalningsmedel gent emot utlandet, som
erhållits genom den norrländska trävaruexporten. Man lastar
sågverken för deras skogsförvärf, men förbiser, atl ett lika
tillvägagående iakttogs af bergverken under förflutna tider
med den skillnad blott, alt. medan de förra — om man
frånser de privilegierade stockfångstskogarna, där virket ej
gratis erballes utan efter de vid upplåtelsetiden gängse prisen
— fått betala den skog, hvaraf de kommit i besittning,
bergverken däremot af staten begaivats med skog eller
åtkommit denna vid första anläggningen utan någon afsevärd
uppoffring. För bergverken var skogen icke lmfvudsaken
utan af värde blott emedan den fordrades för malmens
utbrytning och bearbetande, under det atl sågverkens
ekonomiska bestämmelse just är förädling af trävaran.

Olikheterna vid jämförelse mellan bergverken och
sågverken stanna ej härvid utan sträcka sig längre. Verksam-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:06:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ejnorrland/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free