Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skifteslag, diir han lyckats åtkomma en obetydlig lott.
Ställ-des nämligen allinogedelägarne da inför valet att antingen
skifta jorden, hvarmed i sinom tid följde skyldighet att gälda
de betungande skifteskostnaderna, eller ock att omedelbart
samfäldt uppläta afverkningsrätt under de villkor, som af
sågverksägarne uppgåfvos, var det sannerligen ej lätt för
bönderna att afgöra, hvilketdera var klokast. Säkert är, att
dessa, trots den för skogen erbjudna penningen gemenligen
var ringa, ofta föredrogo denna framlör en obestämd
betal-ningsskyldighet i framtiden, till ett sådant slut kommo de
desto hellre, som upplåtelsen hade till föremål nagot, som
efter den allmänna föreställningen aldrig kunde taga ända.
1 konlraktslärans detaljer voro upplåtarne alldeles okunniga,
och den sakkunskap på platsen, som var att tillgå,
begagnades och lönades rikligen af skogsköparne. Lätt var att
förutse att under dessa omständigheter afverkningsrätt ej
sällan tillkom utan att upplåtaren gjorde för dem
oeftergif-liga förbehåll till begränsning af hygget med den följd att
detta enligt den upprättade handlingens ordalag kom att
omfatta vida mer än livad af allmogekontrahenterna varit
af-sedt, utom det att det icke på något sätt blef sörjdt för
aterväxten. Mindre var dock kanske att anmärka däremot
än att tiden lämpades efter skogsköparens önskan. För
visso hade nämligen denna icke behöft att. såsom gemenligen
skedde, utsträckas till 50 ar, hvarigenom både upplåtarne
och deras barn upphörde att intresseras för skogsväxten a
sin egendom. Dithän hade det ej heller gått, om allmogen
förstått att skydda sig och ej lämnat större förmän än som
för ändamålet varit nödig. Upplåtelser, som voro ämnade
alt gälla blott tall, kommo sålunda att gälla träd utan
åtskillnad däremellan och gran, hvarjämte undantag för mindre
dimensioner icke gjordes i de tält, da detta utan uppoffring
kunnat utverkas.
Ehuru värdet, af ståndskog på det närmaste berördes
af tillträde till flottleder, saknade man vidare löre
utfärdandet ar 18S0 afen lloltningsförordning alldeles bestämmelser
i lag om allmänna flottleder och inrättande af sådana, med
anledning livaraf hela flottningsbestyret blef den enskildes
sak. De flottleder, som genom konst avägabragts, utgjorde
också städse en tillhörighet för skogsköpare, som naturligtvis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
