Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och ris, far förty den nyssberörda omständigheten ej lämnas
obeaktad.
Skog var länge i Norrland säsom annanstädes ett
till-beliör till annan förmögenhet med bruksvärde, så framt den
togs i anspråk vid jordbruket, bergsbruket eller annan näring,
men annars utan värde, därest den ej lämnade material för
tillverkning af slöjdalster, tjära, pottaska och annat dylikt
utöfver de egna behofven. Tillverkningen af tjära och pottaska
skänkte till en tid en viss inkomst, men upphörde såsom
ofvan framhållits snart. Den växande skogen fick omsider
eget värde, och det stannade icke härvid. Naturockupationen
i dess ursprungliga form. utan ens hänsyn till den framtida
skogsväxten, befanns lida emot sitt slut. På detta sätt har under
tidens lopp mycket förändrats. Äfven där naturockupationen,
såsom tältet är i större delen af Norrland, ännu vidhålles,
börjar man komma till insikt om angelägenheten att göra
sig skogen tillgodo genom ett förtärande, hvartill hör ett
hygget föregående och efterföljande produktionsarbete. En
fortgående bevakning af den växande skogen är det första,
som påkallas. Sedan kominer att låta afverkningen utföras
med fäst afseende a åter växtens fordringar under iakttagande
af hjälpkultur i allt större utsträckning, tills ändtligen
natur-skogens plats intages af kulturskogen. Tillika är det mer
och mer af skogens trämassa, som kommer till nytta. Först
begränsas hygget till sagtinnnerträd af det naturliga skälet,
alt allenast dessa liafva det värde, att de ersätta
hygges-och transportkostnaderna, under det att nästan allt det öfriga
får ändamälslöst förruttna. Både i förra och senare
afseen-det är läget numera förändradt, och blir det alltmera, i
samband hvarmed det befinnes höra till god ordning att företaga
periodiska gallringar i den uppväxande skogen.
Det mänskliga arbetet medverkar bärunder i växande
grad till beståndens stegrade värde, som dock allt framgent
förnämligast är ett resultat af den naturliga trätillväxten,
vid hvilken så att säga ränta lagras pa ränta uti skogens
trämassa, ökande till en början blott kvantitativt, men
omsider också kvalitativt dess braknings- och saluvärde. Af
samma natur som nu ifrågavarande insats uti
skogsförmögen-heten är ej det bidrag därtill, som erhälles af den för
skogsväxten under liela den långa tillväxttiden disponerade marken,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
