Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
år 1900 vara 1,964 liekt., under det att de motsvarande
talen för naturlig äng äro: 4,621 och 4,356. Till
mejerirörelsens befrämjande hade åren 1891—95 i socknen
anvisats 45,873 kronor, och ändock nedgingo korna frän 3,250
ar 1890 till 2,015 år 1900, samtidigt därmed att fåren
minskats från 4,500 t ill 1,100. Ett liknande förhållande,
om icke så påfallande, är, att döma af den officiella
statistiken, märkbart inom Svärdsjö, Yenjans, Elfdals, Särna,
Transtrands, Lima och Envikens socknar, m. a. o. de
socknar, som förutom Orsa halva skogsallmänning. År 1890
var nämligen åkerjorden i alla socknarna 10,021 liekt. och
ängen 15,063 liekt. men år 1900 hade åkern nedgått till
8,980 liekt. och ängen hållit sig tämligen lika, i det att den
utgjorde 15,176 liekt., under det att jämväl antalet af korna
ej undergått någon mer afsevärd förändring. Fåren voro äter
1900 förminskade med mer än halfva antalet. Under nu
ifrågavarande period hade i hela länet åkarearealen ökats
frän 96,934 liekt. till 100,686 liekt. men ängen nedgått
från 106,914 liekt. till 95,953 liekt. Korna voro 1890:
63.450 och fåren 60.931, men 1900: korna 65,706 och fåren
48,169.
Sålunda kan, särdeles i Orsa socken, icke spåras något
lyckligt inflytande af de stora skogsanslagen, och inför det
faktiska stillaståendet eller rättare tillbakagåendet i de
nämnda socknarna trots förekomsten af allmänningar, så
stora all något däremot svarande knappast kan
åvägabringas i öfre Norrland, blir man frestad att se allmänningarna
i en helt annan belysning ån den vanliga och anse dem
skadliga. Detta vore dock att gå för långt. Måhända ställer
man i Orsa socken sin lit i alltför hög grad till
be-sparingsskogen, hvars till många millioner uppgående värde
ingifver föreställningar om en outtömlig rikedomskälla och
äfven i Lima och Elfdalens socknar med resp. 47,714,06
och 54,191,50 liekt. är nog det stora värdet däraf för en
och annan delägare bedårande; men flertalet af
socknemän-nen förstå väl, att de för sitt uppehälle böra räkna på
annat än de gemensamma skogsinkomsterna. Efter
vanligheten söka de emellertid det behöfliga förvärfvet där, livarest
det är störst., och ganska sannolikt förekommer att
arbetsförtjänst vid järnvägs- och torrläggningsarbete lämnar mera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
