- Project Runeberg -  I Norrlandsfrågan /
92

(1903) [MARC] [MARC] Author: Johan von Engeström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

man det närvarande värdet genom att irån framtidsvärdet
göra afdrag för utgifter, skatter, risk under tillväxt liden,
ränteförlust m. m. Skogens kostnadsvärde är något annat
och motsvarar de ackumulerade årliga kostnaderna med
inbegrepp af godtgörelse för den använda marken samt ränta
år efter ar a allt delta med tillägg af ränta a upplupen
ränta; i följd hvaraf man. särdeles i fall fråga är om en
längre tidrymd, år efter år kommer iill allt högre summa.
Häraf framgår, att. medan det reducerade värdet kan
nedgå ganska lågt, det ackumulerade åter, då härvid lågges lill
grund för uppbringande af heståndet i dess närvarande skick
nödvändiga uppoffringar, skjuter högt upp. Sa länge
förfoganderätten öfver den växande trämassan är fri. kommer
alltså dess uppskattningsvärde att därhän stegras, all en
inlösen med statsmedel af skog efter kostnadsvärdet, — helst
hushållningens handhafvande a uthålligt sätt efteråt väl må
förutsättas, — skulle vara en så litet räntabel affär, att
förslag härom hafva ringa eller ingen utsikt lill framgång.
Detta gäller, om det är staten, som påkallar inköpet. Sker
försäljningen åter på initiativ af de enskilda ägarne, kunna
de ej fordra mer än det reducerade nutidsvärdet å de
uppväxande ännu icke afverkningsbara bestånden, och utsikterna
lill ett förvärf för statsverket blifva större. Under det ofvan
omförmälda minimalsaluvärdet af den växande trämassan
er-liålles likväl ej skogen, därvid emellertid förutsattes, att
huru mycket som helst af den afverkningsbara trämassan
må borttagas. Detta förändras, om en lagstadgad
skyldighet tillkommer för den enskilde skogsägaren att sörja lör
aterväxten. i det att da afverkningen icke kan få samma
utsträckning som förut, med den verkan, att skogens
minimalvärde sjunker, och än mer kommer detta att nedgå, i händelse
ägaren genom lagstiftningen ställes inför större begränsningar
vid hygget med skyldighet att, i den mån de öfvermogna
träden uttagits, öfvergå till en uthållig hushållning, och detta
oj utgör tomma lagbud, utan deras iakttagande noga
öfver-vakas.

1 ena som i andra fallet blefve de kostnader, som för
statsmakten skulle uppstå af ett skogsförvärf i den
omfattning. att de sociala förvecklingarna erhölle en tillfredsställande
lösning, ytterligt stora och utsikterna till stegring af statens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:06:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ejnorrland/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free