Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
llar vänlig mot
Tehuan.
Det iii- i sanning upprörande
att alt sota oftast fä liisa i liii-
ningatsna notiser om omänskliga
grymheter itiot djuren, föiiifvade
af vaisselsei sotii doik vilja gii
ooli gälla föis nitiitniskoi och kiisl-
na. Äit iii- det ett vildsint sällt-.
som piskat till döds sitt för las
set störtade hitst. hvilken isåisalal
tjänat oelt gagnat honom trogi)t,
än ett niding-, som för att hitin-
nas på ett oviin eller oek blott.
för att tillfredsställa ett inferna-
liskt begäis att skada. stympat oeh
sargat oskyldiga kreatur, iin ett
förhärdad kreatitrshandlare. som
vid transporten af sitt lefvatiile
vara behandlar djuren såsom vo-
re de liflösa föremål; utan kän-
sla oeh förnimmelse — nieti det
äts onödigt att upprada hela det
länga syndat-egistiset, sotti dag ef-
ter dag ökes med nya ogärningar
af isskapelsens herre-» emot de
varelser, som med honom dela
litvets lott oeli bidraga till liaits
lifsbärgning Till denna grofvii
oeh direkta misshandel komma
ännu ytterligaisii alla de lidanden
som husdjureit, under det de träda
i människans tjänst oolt föis hennes
vinning, hafva att utstå genom
svält, vanvütsil, öfveransltsiiiigtiittg
oeli annan omild behandling
Ait detta utgöts, städet-V. T., ett
hedröfligt bevis pa, huru en stor
del titäinniskor uppfatta oish be-
wgna sitt pviililis öfver djuren-»
Oeh tyvärr har vårt folk i detta
hänseende mycket på sitt samve-
te. De drag af likgiltighet mot
djuren. sent man iifveit i vart
land oupphörligen iitiistis se oeli
höra omtalas. bära ett sorgligt
vittnesböisd ont hut-ii litet eii sti-
nde upplysning ännu hos större
len af folket förmått iittriinga
den uissprundliga isåheteit i upp-
fattningen af iitiinniskans rättig-
heter ooh plikter gontemom öfri-
ga- Skapade varelser. Men denna
likgiltighet för djurens lidande,
soiti utgöts ett hrist i folkets sinl-
ltza medvetande. dragets i sitt
je
sl.at"i, lie-ii som med kiiiislolös
obarniliiirtigliel behandla is det oskä-
liga kreatu·tiet, hat- har ej häller
mycken medkänsla för sin lidaii
de like. Ooh den soitt finner ett
grymt nöje uti alt plåga oish till
döds misshandla ett djur. lian
kan iifveti niiis som liiilst. lalit sin
odjurstttititr iii-lei fram molen
metslmiiitniska Audi-as lil· oeh vill
fiird har för honom ingen hiilgd.
ltjut-skyddsförenlogaritm som pli
de orter. iii-iii de existera oelt vitr-
lia» titt-tittat myeket goilt till stäf-
jande af djurens misshandling i
enskilda fall. hvilka legat inom
orm-adel af deras viii-kitiitgskrisls.
erkiiinta sjiilfisa af ei-faisetilti-t. att
ringa hopp förefinnes att lyckas
på öfvertygelseits väg invärin pti
den vuxna generationen oelt kutt-
iiii föriindtii dess ett gäng hitom-
de traditionella uppfattning Niiis
det siisoin liiii vid lag iii fallet,
gälleis att i ett eller annat afse-
ende oinduna ett folks rättsbegrepp
oelt tiinkesiitl samt den at’ dessa
beroende folksedeit. kan detta med
framgång skis. endast genom att
bearbeta det uppväxande slägtet.
hos hvilket traditionen iiiinii ej
slagit rot oeh som diirför iir mot-
tagligt för ett nytt itskitdttingssäilL
hvilkel det sedan skall lilliiinpiii
lif oeh gärning.
Denna väg bör iifven djurskyilds
slriifvitndet följa. Vid barnens tipp-
fostran i hemmet oeh skolast böt-
oalliitligeti medlidsamliet oeh mild-
het iifven iitot djuren inskärpas
icke blott sitsotn ett yttring af
barmhärtighet ittati som en rätt-
visaiis fordrat-e; iekis som ett dygd-
utan sotii ett plikt.
flotiser tär dagen
—— Deii ftorii fappfcgliiigca niid
Häftil-Biis’o· deii 2t3 Juli. tltoin
hivad tiii tidigare oinniitiuit, att It-
zehoe berömda fistbriiiidisr fotnmct att
ioid kitppfcijlingisn utställa-i, tunna
tvi nit meddela, att itiiin iii betänkt
på iitt anordna äfioeit andra ftiiiirrc
utställningar frän fabrikerna här oiiis
frinq fiiuti fiiin häiiitiuiuidis ioiijftolii.
Siirftildt tordis åtgärd midtitng ntt
äfven kärlekslöshet mot nä-
Idgot om sjukdomarna,
iiiiisas lista-isa iii-li
motarbeta-sils-
(Ur Tidskrift för lliilsi.trsiiiil.·
så lände kroppens alla värktyg
pli ett normalt siitt utföra sina
för-rättningar äga vi l«iiilsan; sjuk-
dom iir därentot det tillstiinil ila
ett elleis flere af kroppens orgiui
ejå titels utföra sina fortsättningar
p" ett normalt sätt.
Orsakerna till sjukdomarna kun-
na liksom sjukdomarna själfva
vara af mångahanda slag oeh föt-
den. som önskats att skydda sig
för dem, gälleis det därför att haf-
va uppmärksamheten riktad på
mycket annat titt blott pil vält-kyl-
ning», »smitta» och –förgifttiing-.
l allmänhet råder doek stoi- okun-
nighet om alla dessa förliüllaitden,
liksom iifveii ont möjligheten oeh
medlen att bringa en sjtik attitteis
tillfriskna-
sjukdom iii- ingen kiirkiniimen
glist oeh ilen som blifvit angripen
af ett skidan önskar i regi-lii iii-
gentiug högre iiu att sa snart som
möjligl filer blifru densamma
kvitt. l«’ör detlit iiitdantal muste
»nati.trligtris- stingot gör-is« oisli
antingen gripets titan till s. k.
»huskurer», eller. ifall eits bild-
ningsstiindpiuikt ej medger använ-
dandet af sudana. uppsöker utan
liikarei"i. af lirilken inaii nu for-
drar att ltatt gettons lämplig Hue-
iliein– med det snaraste skall för-
drifva sjukdomen. hyr-kris ej del-
tu, titan visar sjukdomen benägen-
het atl draga ut pa tiden oish lit-
kareit kanske dessittotti ej iii- be·
sisedvillig att gii iii på ileit sjukes
viiieiliiiitis)ska funderingar. sil filts-
lotsais mangon tålamodet oish tipp-
sökei· ett atinaii läkare-, otit ett
slidan ståt« till buds. eller börjar
ltatt försöka att kurera sig själf
enligt råd oeh anvisningar gifita
itf deii ena eller iiiidriiblnnil niirs
fä literatöiitt Ossiaii Reuter att iit
ställii strömming infattad pii deii af
honom föreslaiitiii metodeti
jisqliugrii fäiisiitifii duriililit och inäl-
gjorda fifffäisl.
liliippfrglingru ffullis fiilisdrs kommit
att lilifioii rätt introsfinit och lärorik.
. föt- ftitrgiirdisus allmoge, hioilteii, fiis
jon-i kändt är, alltid brukar iiiiingriiiit
iiituinii tig till drsjn iif drm omtyk-
tii tillställningen
—-— Skidtäflnii. Deii till i giir
iiannofisradc ftidtäfliiii mäste, till följd
iif dist fioiirii hriviidret, inställas-. J-
hiiiidislfts iitt ioädrist nästa tisdiiti oj
fättrr hinder i intigt-in försiggår täfliin
dii ii qiitiirubiidrn kl. ll f. in
— Eli-näs Tidiiiiigs isfononi upp-
titiiktiidisti i torsdags pii isftcriniddw
giin iif rit W. N nära ftiirndc pris-
fou, hitiilkcn ictis allenast genomgick
iviir preiiuniisriuitfiitiilog tttiiti iifnirn
dis genom postioiirkrt intoninii rcijtvis
siiionisr Donna grannlaga undersitt-
niitg tillmötesgick äfioeii iiiiii· iskoiioml
Wi förmoda iitt risfultiitist iif iiiis
drrjtikniitgcii lcdt derhän, att W. N.
iiii har
tidningen iii· iiirft spridd.
— Wiiitertiiigct utisd Pojo, Tritoni,
Broniiirf iii. fl. socknen-s tingslag mid-
tiigisr i iiiiinditg ii gästgifiocrirt här-
slädes-.
—— Gårdsköp. Firiiiiiii F. J
Mitudrllöf ct- C:os kontiirsniiisfii till-
häriga gard ioid ftatioiisioiigisii inro-
pades i giir nf fträddiircii A. Berg-
liitid liiirftiidiss för lii,tiiiii mart.
litat-den mar intecknad för 22,ttltl)
nitti-f-
ertiinriitör Jcnti Bittiiit od)
hustru Gustafan Bittaiifritii H:fiii«s
tillhaudliide sig i gåriifreftiuiriitöreii
frti Gustafsson hennes härftädes
cgitnde stadshotell gård-ii N:o ött
i 7:dc iiioariiret första stadsdeleii
föt- rit köpesumma itf ätt-ditin mt-
Föis iiitoisutariisrua erlägges ett
ffildtlielopp. Tillträdet stisr den 15
Mars.
–-— Stoiiisrteii Reidun-, faptisti J.
Ti«obisrg, liggande i Lappioikhiiunh
torde tinnirrci iviirii fullastad oiii nian
fiir tro isu »fitrtänkfaiii« notis som
gått riiiidt i landets press; lastnin-
giin ftiillij enligt disnnii ha under-tvin-
tcrii tillgått taliiiidii, att ioirkist friin
min-ii oeti fjiiistttaise bekanta- l«it-
dei- all detta gais sjukdomen sitt
bestämda giltig oeh leder till häl-
sii ont ilen varit af lindrigare be-
skallenltel oi-li deti sjuke ej ge-
itoiii att förhalla sig tillför oför-
ståndigt bidragit till att förvärra
densaittitta l svarare fall däremot
lagets ilen ett dödlig utgimg ellei«
oek lirat-slår den såsom ett mer
eller mindre liingvarigt, kritiskts
o· tit.
trotsats
kitt-etc
Att den sjuke med all ttiakt
stisiifvais att alerta sitt hiilsa iii-
iiaturligtvis fullkomligt i sin ord-
ning, ineti ditt-emot iii« det i hög
grad oförståndigt om hati. sättiitis
de allt sitt hopp till den etta el-
ler andra medieinen. försummar
alt genom ett lämpligt förhållan-
ile för ölrigt understöda kroppens
egna striifvaiideii att läka, diir
ett liikande iimtu är möjligt.
obotligt lidande som envist
till mediein oi«h alla lins-
ÅfiiieniäL
hoppas nian pii iitt tunna wid kapp-;
käuiirdoni ont hittiltistidisrii
-i det
juftstrupeii
staplaine på land uted häftar fram-
forslats öfwer ifeii till fartyget
ätMsiire tod- Ulertid
toara fä förtMama ittt de Lsiiudci
stränga trint-ar iii-trista fett fat-tyg
iijeu, oil) tapet-ii Tiolierg hat jej
hettar gjort någontgigW. Histo-
rieii oiu lastningen iir helt enkelt rit
tidiiingsiiiitii, font iiiigon iiotisfiittig
tidning utsläppt Reuhais ligger fort-
fariuidis toni och torde ej ännu pä
någon månad börja tiiiitii pii iittiiis
tagit luft.
Friikt hiir fartyget dock assliitiit
— Ekenäs- ftst institut-tings
aktiebolag muntra upplöst och ejters
trädt af istt annat i finntiiii fnfte
mättande hade i torsdags fiii fiftii
üiftätnuiii. llr årslieiiiittelieii fram-
gick iitt bolagets nettoioiitft för 1892
usgjorde IMF-Eli nit. 82 pi. Den
toid iirists fliii befintliga rejeriofoiideii
utgjorde 9,«l-9ll int. 87 pi. Styrels
fru bewile full ansvarsfrihet
—- Mecimifkii iii-log wifiir sig
lileitfliigiiirgcfiillcii Lindisrman friiii
ticuuis stad hafwa. Utoin att hiui iii
fig fjelf förfärdigat eti fjelfiniititnde
hiiudborrniaftin för jcrnfaker, hat-
hiiii i dagarne, eftei· tris ioeitors ar-
bistr pii lediga ilandet-, lagt fiftii hati-
deii niid ett lotoiiiotiio foiti cldns med
tfvcd och rör sig pi golfioct med god
rift.
Eketräs ångiiwiirn fabriker
hwiirs niiifstotiir utgöt-ii ett nytt drivits
pil fiibriteiis föruiåija att leivererii
itt ionifert oct) dugligt arbete, hiir i
dagarms friiu S:t Petersburg fått
reqwifitiou pii tjugofem stycken wäs-
stolar.
—- Eti häftig fndsis storm nied
fnö uppstod natten mot i går faint
inlade fortfarande till åxdageiis för-
middag, dii owädisct lac fig. Snä-
plogarnc iooro uaturligttvis igcii i
rörelse oil) på gårdar och gränder
sysslades under gåidiigen flitigt nusd
fnöftotttiiiig.
—- Jsftlrhitllaiideiiii. J gitr pii
morgonen kiiti rinn vfritt bütlandet
obserioerii särskilda fträrre rüfor uti
tjen. Sii tillixempet märkes isnråtii
ioiister ut font antogs iviirn cirka t
engelft mil bred, något sydligare
iakttogos en dylik iif en half engelsk
mils bredd och i öster syne-s ett större
r.’ikii, font är af cirka Zeugelfta mils
bredd. chsutoin hiir en det af fri
ftii ifeii österut fatt sig irörelfe.
lien mänskliga kroppen iii- ett
underbart sininritkt inrättad orga·
nism. hvars samtliga värktygutan
itttdatttag arbeta efter en gemen-
satit plan oeh för ett gemensamt
ändamål: det helas välbefinnande
Oeh detta de skilde organs-is
samarbete styres oeli regleras ge-
noiii det centrala nervsystemet.
som genom de till kroppeiis alla
t. delar förlöpande nervtrådarne sliti«
i en oafbru«en förbindelse mad
dessa. Så snart diirför en stöt-tag
ena eller andra organets
viiisksaiiihet hotats att uppkomma
elleis möjligen redan inträffatsvidä
tages genom nervsystemets för-
tnedlittg med afseeiiiie på detta
eeh öfriga organs viirksamhet så-
dana aitordningats, som karma va-
ra tjänliga att bringa dessa stö-
ringar att upphöra-
Um l. ex. vid oförsiktig svälj-
ning, en vätska råkat inkomma-i
oeli hotar att satta
ett hinder för luftens fria inta-ita-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
