Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till förmän för privata flick-
skolan
anställes i
Brandttrstiiisets testsal
fredagen ilen 24 mars från kl.
lll t. m. till 2 e. in.
Basan
Ill. 7 e. ni.
sillRElL
Prag-kam-
tiden-intelle-
Föredrag.
littteloiiveistiire af Wetter- täis s hämtat-.
kistan-i andar tiorniniisitt.
ltviiistettsitnq.
saga-
kreatininet-slitit-
bettlat-ratten
sola för piano-
ttorniniisilt.
lntrltileslilljetter till soiräen å
l nilt, för seminariets-s ii 75
penni säljas vid ingången.
(v. N. i g. 44 i-.)
Maskerai
andra dag påsk i Risandkårss
huset.
Närmare framdeles·
" "iiTi-iiigii""l5."ß«. i i i(". « ·
anställer
..«läarielietiåilelsetlag, Görel-igen
ilen ls mars), td. Viss e. ni.
Maskarad
Brandkärsloltalen«
i Hangts-
Poiiitvetsliets öfvern-
oskott-.
Euligt qioartalsuppgifterua öfwer-
postiverkets inkomster och uppgifter
belöpei« sig finska postwerkets inkont-
ster för är 1892 till t,812,9-’)3 mark
och dess utgifter för samma är till
1,’758,488 mark, hioaiigeuoni således
ett öfwerskott uppstår af: syl-lita mark
emot ett sådant är 1891 af: 148,:-t4()
mark.
J betraktande af de tryckta ekono-
miska förhållandena och missioärteni
norra delarne af landet måste resultatet
för 1892 anses tvara särdeles till-
fredsställatide, isynnerhet ur den allt-
mera erkända, —- af den frejdade a-
merikanske uuitaristen Chauniug redcm
i början af iuuewarande sekel franii
hållna, —- synpuukteu, att postioäseits
det icke bör utgöra någon iukouisttälla
för staten.
Följaude ställe ur Channings skrif-
ter framhåller poftioerkets höga mis-
sion, dess store mät-de förs landet och
de grundsatser, efter htoilfa det bör
förwaltas, i bästa dager:
,,Posteit bidrager i hög grad till
att göra oss till ett folk derigeuoiii
att den åstadkommer fri förbindelse
inellan skilda landsdelar hwilka intet
annat kouiuiiiuikatiousinedel kunde
förena. Den slingrar ett baitd af
sympati kring hela landet och gör
det till ett enda stortsamhälle. Den
förenar kusten med bergstrakterua.
Den uppehället ioänskapen mellan
personer, som aldrig nier fä råkas.
Deii sätter iiybyggarene i den half-
rödda urskogen i förbindelse med det
kultiirsiunhätle, hivat-ifrån de utman-
drat. Den underlättar-i oberäknelig
grad haudelsförbiudelser och martini-
byte. Wid betraktande häraf smärtar
det mig alltid att seösioerstottstnedel
från postioerket inflyta i statslassan
Deuna borde ej erhålla en enda cent
från posten, som endast och allenas
borde underhålla sig sjelf. Sii stor
ivikt lägger jag pii den fria kommu-
nikationen mellan slilda landsdelar,
isii hög grad önskar jag, att den
fattige såiväl soin den rike må kiiuua
njuta af sanifärdsiuedlens fördelat-,
att jag hellre skulle se, att postioäseus
det beredde statsioerket utgifter äu
inlomster«.
Frän Västra Nylands
Landtbruksvänners
möte ilen ltl
mars l893.
Mötat, hvilket var det första
af Västra Nylands lniiiltbtsiiksväii-
ner liiillna. kunde glädja sig ät
ett talrikt deltagande af medlem-
tnar i föreningen, livat-af från
samtliga soekniir närmast staden
infunnit sig representanter-. se-
dan till ordförande vid tnötet en-
hälligt utsetts öfversten baron l(.
von Troil vidtog förhandlingarna
närmast afsedda att till en del
granska de beslut. soin vid före-
ningens förberedande tnöte den
25 februari fattades. oeh blefisii
dervid följande förändringar att-
tagna.
Sciiiiinrintisdcla hot-de hällas en-
dast ett i månaden och besittni-
des härför första lielgfria lördag.
l·’rän Nylands och Jl’avastoliiis-
läns landtbrukssällskaps sekrete-
rare- anländ liiilsningsski-ifi«else
jeinte ett frän nämnda stillsltaj«)
ankommet bref, livat-i till«förenin-
gen säsoiii gäfisa öfverläts eii
mängd strö-skrifter rörande landt-
brtiksliållningeti, ett intressant frö-
kcllekticni, tn. in. upplästes-, tiien
föranledde till ingett vidare åtgärd
seklen tömningens ekonom lit-
Aseliatt meddelade. att han vid
öfversändande af qvitto för de
emottagna gäfvorna, uttryckt före-
ningens stora tacksamhet för den
bevisaclc vänligheten att unders
stöda densamma i dess företag.
Urdjfiismisliz oefi inre ordfö-
rande-. l motsatts till vid förbe-
redande tnötet framhållen, delvis
motsagd åsigt, att föreningen ieke
borde välja ständig för är tillsatt
ordförande eller vice ordförande.
uttalades nu enhälligt beliofvetaf
dessa tviinne funktionärer oeh ut-
säges liiirlill med uccliiniiiliotL till
ordförande för intievuruiide ar
öfversten baron l(. von Troilfrfiii
l«1lgnio i Pojo samt till vice orel-
förande konsul li. ltöning frätt
lcäisrby i Snappertuna.
Storfors-is jör« »!d«-’i-iii·ii«rjeii.. llr
det-lian föreslog att iitgärd borde
vidtagas för utarbetandet af stad-
gai· för föreningen å livilka stads-
fästelse skulle sökas. hvilket föi«-
slag understöddes af herrar Lein-
ströiii oeli Collin iii. il. l«’t«iigii.ii
soni emellertid af ett flertal med-
lemmar ansägs vara för tidigt
väckt bordlades till nästa sunt-
inanträde under franiliiillen ön-
skait att ekonomen till dess ville
införskaffa stadgar för andra
föreningar och gilleii soni aihcsta
i enahanda syfte.
Råsotn första fråga. hvilken
vid mötet skulle refereras var
den af lir Mörck i llillttiis bruk
framställda «-oni t,i·i(-k(liketis, hvil-
keii friiga. på grund det-af att
densamma är den första som
förekommit vid den nybildade
föt«(-tiitig(,-ii, itigiir i dagens blad i
sin helhet. lförhindriid att per-
sonligen rara nät-vurmande hade
lii« Mörk insiindt skriftligt referat.
hvilket at« sekreteraren lir Flach
upplästes-
ism-manande de närvarande att
närmare diskutera ämnet, ansäg
ordf. att referenten endast fram-
liiillit täckdikens företalet-. men t.
ex. icke frainvisat omkostnaderna
för dylika. lcriiirade oin alt på
många ställen försök gjorts med
sildaiia diken. inen att tniitigen
gäng endast ett misslyckat resul-
tat eritats.
Ili« Elsie-la erkände till fullo
det af rof. framhäfan systemets
fördelat-. men innan man genast
kunde antaga detsamma för genom-
förande borde eii hel hop om-
ständigheter medtagas ide-räknin-
gen siisoiii t. nit-. markens slutt-
ning. Största fördelen Viinnes
genoni röt-diken, livilka fordra li
tet rinn vid arbetets utförande
sitmt endast eti sluttning af ett
fot pü fyrahundra Troilde dock
att täckdikcn icke lönade sig pä
allii orter.
ls’i«i«li. Ilj. ino« ««·o« ansåg att
ref. förbisett cle öppna dikenas
värde.
H-· (’i·i"strv·ss»« ville motsäga
ett pästfieiide soni fällts angå-
ende täekdikens dyrbarliet; fallet
vore ieko sådant. utan blefve
täckdiken tsj synnerligen dyrare
än andra diken oisli kunde älven
liiggi,is af livar eti för-ständig per-
son» iilan nfigon vidlyftigare under-
visning- l Sverge t. ex användes
jii tiickdiken af äfven den mindre
bemedlade jordbrukaren, tittut-li-
ined af torparen. "l’al. ansåg sä-
dana diken älven i värt land
kiiinia med fördel användas« doek
fordrades i sammanhang härmed
större öppna atlopp föis alledande
af täckdikenas vatten samt af det
vatten som uppstår vid snösmält-
ningen; äfvenså ansåg tal. att
det lielt och hållet berodde pii
jordens beskaffeiihet» terräitgför-
liållanden m. ni. hvilket slags di-
ken vore att föredraga.
Il– slofiaiissiiie ansäg täckdi-
ken absolut nödvändiga i trädgfirs
dat- sniiit ä all annan jord soni
lämpade sig liät«föt-, dock med
iakttagande af att nödiga öpptia
nackdiken eller ;T·,a1tleppskanatei«
förekommo. Beklagade. isynner-
het att. de mindre jordbrukare-tia
i trakteti ä sina stnfi åket-täppor
ej använde täckdiken, utaii läten
ganska stoi- yta af sitt lilla jord·
omräde upptagas af öppna diken.
Tillfälle till inrättande af täckta
diken af steii fanns i riklig mängd,
ty i alla iikrar fanns god tillgäiig
pä sådan sten, hvilken endast var
till hinder vid brakandets af jor-
den. men använd-vid täckdiken
synnerligen pass-lig. förordade
det-för i tillit täckdikens införande
hos enhvar, äfven missionenerin-
iicrliet sotti dessa dikeii af stati.
enligt hr Johanssons egeii erfa-
renhet, betala sig ganska fort. i
trädgårdars allaredan pä det för-
stii uret-
ins clirfslcisssoyi påpekatle att
stendiken icke kiiitiia förordas
för större egendomar-. utait eti-
dast ä sina ställen och egde der-
före en mindre betydelse, fram-
höll einellertid att diken af rör
ieke blefve tillför dyra suttit be-
talade sig nog ii de platsat-. dei-
de kunde användas.
sedati tlere talare yttrat sig för
oeh emot tiiekdikens lämplighet
hvaraf endel föredrogo rördiketi.
andra stendiken, afslutades deii
rätt intressanta diskussionen. hvil-
keii enligt mötets beslut skulle fä
utgöra svar pä frågan-
sports-)
klotiser för dagen.
—- Artirtarfanikioämct senaste sön-
dug afton ioar särdeles talrikt besökt
och ett publik uppgående till inemot
ttto personer filde icke blott festsa-
lett titan äftveir fmåruuimeu och we-
stibyten i Brandkiirshuset Progranis
niet för aftonen inleddes a några
niusituumror, utförda af niusitkkapellet
på ett i allo hedrande och godt sätt·
Härefter beträdde magister Lindeu
estraden oeh höll ett föredrag »oiti
luften« och dess betydelse vill-lant-
inanfättning derioid särskildtframhäli
lande den stora rot frisk luft iwåra
bouingsriim och samlingslokaler spe-
lar dä det gäller hälsans bibehållan-
de Sedau föredraget idar slut utför-
de såugföreniugen nuder herr Nord-
ströms ledning pa kändt och erkäiidt
utmärkt sätt några glada och hurtiga
sånger, som flitigt af den talrika och
förtjusta publiken applåderades. Lägga
ioi äunii härtill eu utmärkt god kivar-
tettfäng, deklamatiou, så musik och
sång änyo, niäste matt erkänna att
programmet leinuade intet öfrigt att
öusta, utan tioärtoin ioar omiväxtans
de och underhållande Santkiväniet,
soni började kl. Vs 7 slutade omkring
V- tt på aftonen.
Wi kiiuua ej annat än nied den
största tillfredsställelse uttala tvärt cr-
käunande för dem, font satt sig i
fpetseii för arrangerande af detta
saiokioäin, och göra det så mycket
hellre font detta, enligt hwad för oss
uppgifwits, ej kommer att blifioa det
sista utan efterföljas af många dyli-
ka. tliider tider sådana font dessa-
dä seuomaniu, wi tweka icke att säga
detta, synes wilja taga arbetarne i
staden altför mycket i anspråk cllei«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
