Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skars, Aminttefors, Billttäs och Ka-
ris järuwtigsstation. J första ögon-
blicket « .·.«tvisferligen denna ba-
nans ? rä ing enom dessa bruk
kunna förswara , men går matt
litet djupare med flaken te sig dock
förhåll-tidend. helt annorlunda. Man
har antagligett hoppats att den blif-
waude järntvägetts dragning genom
nyssttämda fabriksorter skttlle istörre
grad genom den oerhörda godstrafii
ken öka inkomsterna sör den blifwatts
dess-anan. Men ingenting är emel-
lektid falskare än ett sådant antagan-
de« Den hufwadsakligaste exporten
från och importen till näntda brttk
skall för framtiden, liksom hittils, gå
sjötöägen, såsom waraude otoilkorligett
dett btlligaste. —- Detta framgår ju
äfwen till en wiss grad därtttaf att
Fi ars blktiebolag byggt sig en egett
k« · järntväg frått bruket till
Skuru lastageplats. — Granska wi
järntvägs relsetts statistiska uppgif-
ter för enafte år, såtuidt de röra
Karis järntoägsstatiott, belägett c. 2
knt från Billnäs och ttågot öfwer
en mil från Fiskars, och hwilken
fstation just tttgjort ittlastnittgsplatsen
ör merttäutda bruk, så skola tvi finna,
att..-stitviil person-. sotn godstrafikett
betydligt understiger ntotswarande på
Eketräs järntvägsstatiott. Och så kont-
utersv det i sanning äfwen för framti-
dens katt -bliftva. Den projekterade
sär-utvägen kontmer icke, därest den
bliftver en tvärklighet, att hafwa stor
inkoms zaf uämda bruk, som entellers
tid«"«sy as 1göra alt för bibehållandet
af den onaturliga sträckningen. Lägga
tvi tinnu härtill de ytterst swåra ter-
rängförhållandena, som, isynnerhet
kring trakten af Fiskars, i betydande
grad komma att fördyra anläggnin-
gen samt ede stora kostnader, font
blifwa en följd af en järntoägsbros
byggande öfwer Pojo wiken trid
Skuru, kunna wi ej nog förtvåtta
oss öfwer, att man icke tänkt sig den
« ; .Of.werby——.Ekenäs, på
wars·· instrumentala undersökning de-
puterade från Ekenäs redan långt
för detta yrkat. J st. för att från
Oftverby söka sig en tväg genom
ödemarker still Fistars, Billnäs och
Karis, skulle det wäl dock ligga när-
mare till hands att järnwägett skulle
gå genant dett bördiga och rika
Bjärno dalen och Tettala till Eke-
näs. Detl gods- och persotttrasik, font
på dessa trakter skulle uppkomma,
öfwerstege förwisso motstvarattde på
sträckan Ofwerby— Fiskars——Karis.
Dettna senare sträckning skulle dessutom
komma att minska afståttdet mellan
Eds-isschtstvinterhamnea Hangö med
omkring 30 km, ettiförhållaude, som,
af Zibo Tstad åtminstone, icke borde
förbises; Sträckatt Oftverby——Ekes
näs ’" skttlle tvidare genom gynsam-
mas terrängföthållandett samt däri-
genom, dit dett blifwande järntvägeu
kunde begagna sig af den redutt
befintlitga järntvägsbron öfwer Po-
jo tvi eu, komma att ställa sig be-
tydligt billigare.
F,J·Men, som sagdt, detta har tnatt ej
wecattagai öronen, utan, lyssnande
till tvissa knutitttressen —- ja tvi
kitnna ej kalla dem annat —— ett gång
för alla synes det, bestämt deu
blifwande banans sträcknittg öfwer
Karis järutvägsstatiott.
Ett allmättt möte med intresserade
från «Pojo kommutt hölls senaste
onsdag å Sounabacka gästgiftveri i
anledning af den stundande under-
sökningen af kttstbattatt Helsingfors-—
Karis-Abo. Förhattdliugarua tvid
mötet leddes af ingeniör Ctrlssott
Af alt framgick, att banans sträck-
ning på förhand redan trar fullkom-
ligt bestämd, och att detta möte ett-
dast afsåg att utröna, httrutttida de
jordegare, genom hwilkas egor nätn-
da bana komme attgå, wore tttilliga,
att kostnadsfritt toidkättttas de små
och obetydliga skador, sotn gettont ett
undersökning möjligen kunde uppstå.
Fråga ottt lämpligheten af dett pro-
jekterade järntvägetts sträckning frants
kastades icke etts trid ntötet.
Ordet begärdes först af baron E.
Hisinger från Fagertvik· Påpekande
den stora nyttan Pojo kottttttttn kom-
me att hafwa af dett föreslagna järn-
tvägett, föreslog talaren att samtliga
jordägare, genom htvilkas egots ba-
natt kotttme att gå, skttlle liksom han,
icke göra anspråk på ersättning för
möjligen genom undersökningen tipp-
kommen skada. Skulle, menade
baronen- något erfiittningsattfpråk
göt-as, borde kommunen i sitt hel
het ikläda sig utgiften och därige-
nottt i sitt ringa tuått bidraga till
det goda företagets realiserande.
Mot förslaget att kottttttttnettskttllc
ikläda sig utgifter af oftratt as ba-
ron E. Hisinger antydt slag talade
på det bestämdaste baron Troil från
Elgmo.
Baron F. isiuger från Billttäs
iBilluäs brttk ltgger ett par kilome-
ter från Karis ftatiott) afstod äfwett
sök sitt del från alt ersättnittgsans
pråk för möjligen uppkotnmett skada
tvid undersökningen och framhöll de
stora intressen hatt speciekt hade af
den påtänkta järntvägen.
Fiskars aktiebolag, genom förmal-
tar Petterssott, förenade sig med fö-
regående.
Ofriga smärre jordägare, hwilkas
mark kommer att beröras af den
projekterade järtttvägett, yrkade där-
emot med bestämdhet på att de skulle
ersättas för all den skada mernäutda
undersökning komtne att tillfoga dem.
Mötet war besökt af omkring 10
personer.
Pats drag »ttr liivot i
kronolty (Osterdotten)
folkhögskola.
midng tik Åbo Tidn.)
Man finner hos eleverna såsom
en frukt af den i skolan vitkla
fosterlandskürleken en utpräglad
motvilja för emigratiotten, ltvilken
om den skttlle fortgå i samma
proportion som hittils, snart skul-
le beröfva lantlet all nödig arbets-
kraft. Hvarje elev syntes öfversty-
gad om att hatts plats var i Fin—
land oclt att han endast här kun-
de kiinna sig lycklig och tillfreds-
sttild. 0clt säkert iir. att med-
vetandet ltiiraf icke stannar blott
inom eleverna själfva, då dej-kom-
ma ut i lifvet; deras vitna-börd
skall nogsamt göra intryck i vi-
dare kretsar.
Ett annat bevis, som jag trott
mig finita för skolatts förmåga att
väcka kärlek till oclt intresse för
vårt land oolt det allmänna bästa,
äts elevernas stora lttst att deltaga
i de platsade kommunalstätnmor»,
sotn hållas på skolan nästan ltvarje
vecka. llnder tnin vistelse diits blef
jag i tillfälle att öfvervttra en dy-
lik sttimtna. som ordförande fun-
gerade en af de manliga elever-
na. hvilken valts vid föregående
stämma. Blantl de frågor. sotn ntt
skulle utgöt-as, fatts också den.
huruvida det vore önskligt, att i
komtnuttalfötsfattningen införa dcn
bestämningen att ordföranden skitl-
le ltafva uppnått 25 års ålder,
såsom komiken för ändringsförsla-
get af denna författning ansett.
Frågan ledde till en liilig diskus-
sion. i ltvilken både de manliga
oclt kvinliga eleverna lika ifrigt
deltogo. Till en börjatt yttrade
man sig båtle föt- oclt emot ko-
mitens förslag med ungcfiir satu-
ma styrka. Met1 under diskussio-
nens gång förändrade don etta ta-
laren eller talat-innan efter den
andra ståndpunkt, i det de flesta
kommo till den öfvertygelsen, att
ett dylikt reglementets-Inde som
det ifrågasatta vore onödigt, jtt
mången gång menligt för kommu-
nen. Denna kunde viii sjiilk afgö—
ra. hvetn dcn ansåg lämpligast
att leda ordet; är bestämmande-
räittett inskränkt Såsottt i förslaget,
kunde det ju lätt inträffa,att man
nödgades förbigå« den, som just
enligt kommunens mening vore
den ntest kompetenta Tillerkän—
nes kommunen en gång rätt till
sjiilfstyrelse, bör den också få be-
gagna sig af en sådan rättighet
så oinskränkt sotn möjligt.
Vid värkstäld omröstning en-
ligt i föreskrifven ordning upp-
rättad röstlängd, erhölls-majoritet
för dett åsikten. att någon annan
undre åldersgräns för den ifråga-
varande ordförandeposten icke
borde införas i författningen iin
den, som redan för-ekans-
Utlyst till behandling vid stun-
ma stamma var ännu en annan
fråga föranledd af ofvannämda
ändringsförslag: svore det önsk-
ligt att röstberättigad kvinna
också kunde inväljas till stam-
mans ordföranden? Sedatt före-
ståndaren hr Klockatss upplyst-
de närvarande om detta komi-
tetts förslag. att afvett kvinna
kunde inviiljas till kommunal-
stämmans ordförande-, begöt-de
en af de kvinlign eleverna ordet
och i ett ledigt oclt val fram-
sagdt andragande uttalar hon sin
glädje öfvets förslaget; lton stig
ltltri ett nytt bevis på att- kvin-
nans arbete också i det tillmätt-
nss tjänst vinner alt- större och
större erkännande-. Hott var följ-
aktligen enig med förslagskomi-
ten. 1 samma riktning uttalade
sig också ett del andra süval matt-
liga sotn kyinliga elever-. Ett an-
nan vändning tog diskussionen
efter det- ett talare klart och be-
visande framhållit den motsatta
meningen. Hatt var pa intet sätt
ett motståndare till rörelsen för
kvinnans frigörelse oclt liket-allig-
ltet mecl mannen men, i visstt
fall mast-s man likväl i prakt-i-
kett göra en åtskillnad menade
hatt. Sa tikven hör. Trassel och
besvär för kommunen kunde lött
blifva följt-lett af komitens för-
slag. Bitst man valt sin kvinliga
ordf., kunde det bända att- denna
t, ex. gick och gifte sig; i och
med detsamma blef mannen hen-
nes mälsmati och hon sålunda
nödgad att gå miste omsin förra
rösträtt-. sorti icke röstberätti-
gttd kan bon, stiligt författningett,
ej kvarstå pkt dett post, henne
blifvit- anfört-rodd, hvarför kom-
munen måste skrida till nytt val
oclt utgången af valet igett del-
gift-ris guvernören. Hai-af synes,
att ott- giftet-mål i detta fall kun-
de förorsaka åtskilligt besvltr; re-
dutt af denna orsak ville talaren
att-åda ifrån titt införa den nya
bestämningen «
lion kunde ju uppskjuta gif-
tet·tttftlet till dess att lton hade
rätt tttt afträda, menade någon.
Hiirtill genmälde den förra tala-
ren. att det- icke vttr så alldeles
rådligt att uppskjuta gifter-
tnület; get kunde jtt ltttnda, att
friat-ett icke ltade lust-att vänta
sü länge-, och nya anbud kunde
hott icke bältets med-utkastet
pin-kikna vid denna framskridna
aldotn —- lcftets ett gotiska lifligt
pnrltttnontserande, beslöts gettotti
omröstning, att kvinna icke borde
fft inväljas till ordf. ikommunals
stamman.
Ofvle beslutet löt- besvltts kom-
ma att anföras hos länet-s guver-
nöt· fskolans föreståttdatse).
Mitrkligt sir det att se, med
ltvilket intresse skolans arbete
omfattas af ort-ens hela befolk-
ning. Icke sallatt tirtillströmttins
gen så stot· att det« egentliga före-
dragsrutnmet måste utbytas mot
dett stora fests och gymnastiken-
lett föt· att allabesökande skola
få plats. Detta är särskildt ful-
let vid diskussionstnötetta och
» li ommunalsttimmornm.
Oaktudt skolatt vltrkat sa kort-
tid, torde dock beltofvet af den-
samma redan vunnit sådant er-
kännade att man ingalunda be-
ltöfver vara oviss om dess fram-
tid. Den källåder-, som har träd-
de i dagett, skall blifva alt större
oclt mäktigare; matiga skola httr
dricka af det strömmande hälso-
vattnet och botas för de åkom-
mor. hvaraf de tidigare lidit.
Vårens späda blad skola tillväxa
och få en alt rikare grött aska.
medan blomknoppttr bildas och
spricka Ut. snart står trädet öf-
versålladt af blommor och ut-
dem framgår slutligett frukten
och fröet, som skall ge uppbof
åt nya ännu kraftigare telningar
med tinnu större lifskraft ochför-
måga af utveckling. Ic. K.
;
Viti stadsfullmäktiges
sammanträde tian 2
behandlades följande ärenden:
Affotsdtadt utlåtande. anerttös
ren hade affordrat stadsfullmäktiges
utlåtande angående uppgjorda sör-
slag till twätttte särskilda förordnin-
gar, den etta angående sjukkassor
och sjukkassetoäsendets ordnande efter
friwillighetsprincipen samt den att-(
dra om arbetares sjukförsäkring och
införande af obligatorisk sjukdoms-
sörfäkriug För ärendets närmare
behandling hade en komite tillsatts,
Zwilken till fullmäktige inkommit med
etänkande af innehåll, att komiten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
