Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utan
Foknagtjukat«
-· aklnitsiiäsäåltn
Heymann Bloch’s
Äkta sundhetsslalt,
som under 24-t«irig tillvaro
sitt-titt nått-i tutat stat tonat,
geh« akten eder för»efterapningarn"e,
de tiro ej billigare, men kunna vara
skadliga-
llkta sundtetssalt
skiljas ä
in- oclt utlandets bättre apotek.
-· litterse.-s
It« städernas isätt-
1ant1 Brandstodsbolag
köt- lösegentlom emotta-
ger försäkringar till billiga pre-
mier genom «
c. J. Ungern-
Finska Brandlörsälitsings
« « åldiedolaget
F lill N lÄ
försäkrat- kastighet G
lös-egendom till bil-
liga premiers genom
silikael Linden-
sil-oas-
« « heltalen-byte.
llinü lirade kunder tillkännagifves att
sits ttlytfat ntin tirtttaltarerllrelse till
Munin-elitist- l. l ll Is stril vitt tilltalat-
qatttn,. utnt äger vits– dolt lieltttr till
tillställning sant emottagets reparations-
atsdete. snitt skdete dolt fet-ni expedition
samt moderata priset- utlottats.
. » . l. E. lid-snitts.
v.·.· n: .-1 k.,1 s. 12 i.
rntmtantnnn
högskolan klrilan.
(Ut Åbo Twains-)
(F’orts.)
chi har lasarett lust att nu
följa tned pa ett besök till Hvi-
lans-. ber jag om ursäkt för min
ofullstäti iga beskrifning sotn i
följd a« ·materialets omfång och
ett strängt upptagen tid måste in-
skränka sig till ett sammandrag
af gjorda iakttagelsers-
l)en första välkomsthälsning,
soni möter besökareti vid hans
intrödg i Sverges sydligaste folk-
högsk la är följande inskription
otvanföis ingangsdörrem
« ppu stanne en stund, du stige
sotn« förr att rasta ut inom stugu-
dörrvi Den sotii hörsamniar upp—
maningen och stigets iri, befinner-
sig i en större matsal i fornnor-
disk sstil uned vilggfasta bankar
sankt stor-s massivit- ekbord oeh
försedd med en hög träpanelning,
soni afslutas med en hylla, pil-
hvilken äro uppstälda antika por-
slinet-. l)et första ögat mötets vid
inträdet kir en gammaldags eld-
stad nied inskriften:
sNäis taket hänger fullt al« is
ar godt att hafve. eld på spis».
Afven de kring taklisteti och-väg-
garna löpande kärnfulla tänke-
spraken i gotisk skrift fasta ens
uppmärksamhet Süluttda läser
nian bland andra följande: »0m
dig själf lftg tanke hvälf. Pti ditt
kall ställ hftgen all. Villi det icke
gå som du vill. så låt det gå
som Gud vill. Sakta mod det
mera rfus. titt som stränghet all
förmår. Iiitet och godt ljuflig lotts
o. s. v. Vackra grupper af kruk-
växters och par glas med årets ti-
digaste vårblommor: suöklockor,
blåsippor ocli violer förhöja rutn-
mets trefnad.
Icti medelålders man med yf-
vi t grasprängdt skägg träder oss
til mötes. l)et är värden, doktot·
llolniström, hvars vördnadsbju-
dande öppna utseende ovilkorli-
gen inger tillit. Han hälsats oss
med ett kraftigt handslag ocli
hafva vi intresse att taga reda
pit hans skola, äts ingen mera vil-
lig och tillmötesgående att latit-
tta upplysningar om alt ätt han.
Samtalet rör sig för det mesta
kring folkhögskolearbetet och där-
med sammanhängande träget-.
Han påpekar därunder, att sven-
skarne såsotn ett praktiskt folk
kritft af sina skolor ett tttbyte
motsvarande det dagliga lifvets
behof. Den innerliga hänförelse,
som bäts arbetet i de danska folk-
högskolorna ville här förefalla
onaturlig. emedan Sverge genom-
gått hvarken den religiösa eller
nationella väckelse, sotn i Dan-
mark isytnierhet eftets krigsftret
1864 banat vägen för eti mera
ideel lifsåskådning· l)en svenska
folkhögskolan har sålunda ett öf-
vervägande praktisk karaktär utan
att därför åsidosatta en allmänt
mänsklig och folkelig upplysning
i kristlig och nordisk anda. Men
dft skolorna uppstått getiotii fol-
kets eget initiativ, liar man fått
taga hänsyn till dess beltof ocli
önskningar-. Viti-kar en skolaiett
bärgsdistrikt. lägges där vikt vid
de kunskaper bärgsmannen som
sädan behöfver. Vid en skola i
ett latidtbtsuksdistisikt. för-hjälpas
eleverna till de insikter de sotii
landtmän hafva behof af.
llvad skolati här för öftsi t
åsyftat har varit att ingifva e
unga kärlek och aktning för and-
ligt arbete, men pa samma gång
att lika starkt påvisa det kropps-
liga arbetets ära och nödvändig
het. Deti har sökt att befrämja
ett ittise förädling och en yttre
förfining med bibehållande af en-
kelhet och litirdlöshet. sist och
slutligeti liar den velat lära yng-
lingen som den unga kvinnati att
älska sitt fädernesland oclt sina
medmänniskor samt att visa detta
i tyst men värksam handling och
ej blott i tomma ord. Om med-
len yttrade H.: »l)et väsentliga-
ste medlet är bibringandet af fa-
sta religiösa grundsatser och goda
kunskaper-»-
Under aftonens lopp leddes
samtalet in på Finland, våra nu-
varande förhållanden och värmt-
ga folkhögskola, hvars påbegynta
arbete med störste-intresse följts
af makarna Holmström. Detta
framgår afveti af deti värme och
innerligliet. hvarmed fru H. ien
uppsats kallttd »Den finska folk-
liögskolati», omtalar denna. Hon
skrifver bl. a.: »l)et synes, sotii
om nian i Finland närmat sig
idealet för livad nian önskats ett
folkhögskola skall vara. Men ock-
så är detta land en tacksam mark
förs en dylik fri ungdoms-skola
l)et starka. tåliga finska folket
lefvets under sådana förhållanden,
att de väl veta, hurusom enda
värnet för deras nationalitet är
andliga vapen, och det äts med
dessa de önska väpna sitt ung-
dom. Upplysningen skall ltjiiljia
de unga att klarare se, livad de
kutitia vätska till gagn för sitt fä-
dernesland, som skall blifva dem
alt kamre, ju bättre de lära kän-
na dess historia och förutsättnin-
garna föt- dess franitid. l)et lin-
ska folkets härliga poesi oclt sting
kommer dess folkhögskolor väl
till godo, och att de flesttt af dem
ätso satnskolois, gift-er dem äfvett
ett rikare lif och gör dem mera
lika hem ätt skolor. l)et synes
altsä sotn om den unga finska
skolan, uppbygd genom oegeti-
nyttiga olfet- af egendom och per-
sonliga krafter, med syfte att upp-
lysa och förädla folket att stärka
och bevara det nationella Iifvet
satnt uppburen af hela folkets
sympati, skulle blifva ett föresyn
i varmhjttrtadt och välsignelserikt
arbete i upplysningens tjaiist».
Viir folkhögskola har dock at·-
betat en altför kort tid, för att
något bestänidt omdöme ännu
kunde fällas om dess värksaniliet.
l)et gälleis blott att liliigt önska
att dessa uppmuntrande, vänliga
ord värkligen skola besannas i
framtiden. skets detta, kunna vi
med jubel instämma uti och på
vårt folkbildttingsarbete tillämpa
skalden Bäfttlis ord:
Att dagetts stråle dit har ledt,
ditt- ntorgondimnia lag,
att se det blänka i den blick,
som nyss du dufven säg,
att se i Svergcs byaheni
ltur renad tanke och tro
de vaxa i kapp med vaggande
korn
kring blomrik hage och bo,
det äts segers nog.
s. fl.
—
Prtttata Flicksltolan t
Ekenas
afflutade filt läfeår i måndags. Till
examen hade skolans förts»"ttittdaritttta
frökctt L. Ehrftröm afgi-mit ett ut-
förlig berättelse, humrar tvi intaga
följande.
,,Ektsnås primata flickskola utgör
resultatet af lånwariga ftråfwande för
tillgodofeende af ett för staden djupt
tändt behof, en högre bildningsans
ftalt för flickor. Redan för många
år tillbaka hade enskilda personer
gjort åtskilliga förfök att å orten öpp-
na en flickstola, men dessa strandade
af brist på tillgångar och nödigt utt-
derftöd. Sedmt famskoleidön munnit
det erkännande i tvårt land, att någ-
ra af stadens elementarskolor tillåtits
emottaga lminliga elewer, begynte
man äfwen iEkenäs betrakta dess
elementarskolas öppnande för flickor
font den meft praktiska ock ekonomi-
ska lösning af frågan. J-På wåren
1890 anhöllo Ekenäs, stadsfullmäk-
tige hos Hans Kejftrliga Majeftät
om tillstånd för stadens lägre fyrklass
figa elementarskola att fåfom elewer
emottaga åftoen flickor. Denna att-
hållan tillstyrktes fåwål af Ofwerftys
reliett för floltvåfettdet font af Kej-
icrliga Senaten, men kunde tydlig la
ort icke winua nådigt affeende." « f-
flaget som kom på sommarn 1890
mar owåntadt och nedslående.
Ett bildningsanftalt för flickor an-
sågs emellertid ej mer skunnaå orten
undmaras. För erhållande af garantier
för de dryga konfinader, hwilka åro
förenade med en primat skolas inrät-
tande, utfärdades inbjudning till ga-
rantiteckning, hwilken af allmänheten
med stort intresse emottogs- J den
sålunda bildade garantiföreningens
namn, atthöllo några af dess mediern-
mar på tvcderbörlig ort om tillstånd
till inrättande af en primat fyrkltisfig
flickskoln. Denna anhållan bemiljas
des och Eketräs primats flickstola
öppnades den 29 september 1890
med en klass. Skolans åndatnål åts
att på kristligt sedlig grund, bibringa
fina eletver sådana kunskaper font
kunna wardn dent till merklig nytta
för hemmet och lifwet. För att förmörk-
liga detta fitt ändamål- har floltm
under tre års tid arbetat under ne-
dan antecknade förhållanden.
I:o Skolan har under första låfes
året af stadetr erhållitt ett understöd
af 750 mk, under andra« låfeåret
I,t·)00 ntk och under det tredje 1,8l)0
mt. Defs terminsafgifter hall·utgort
stl ntk för höft och 100 mk för tvår-
terminett. Då emellertid dessa till-
gångar tvifat fig wara otillräckliga
att betäcka skolans utgifter, har bri-
sten utfyllts dels af garantiföreuius
gen, dels genom inkomsten frått tre
till skolans förmått föranstaltade fois
teer-
1:o J följd af för framtiden på-
råknadt stads-understöd af 800 ml per
klass, komma terminsafgifterna att
redan frätt nästkommande liifeårs bör-
jan nedsättas till 75 mk för termin.
Ai fyfkon bewiljas rabatt och katt
dessutom direktionen, där den pröfwar
skäligt, på fårftild ansökan medgiftoa
antingen fullständig befrielse från,
eller och half terminsafgift-
3:o Under första låfeåret tvar sko-
lan inrymd å stadens prästgård, dår
defs lokal utgjordes af ett llafsruttt,
ett lörareruttt och en tambur. Den-
na lokal mar ljus och bekmåm men
lemnade åtskilligt öfrigt att önfta med
affeende å luftmäxliug och luftmångd.
Sedan höften 1891 har skolan
emellertid haft att förfoga öfmer en
betydligt större och i alla affecndeu
mera ändamålsenlig lokal, bestående
af ljusa, trefliga klafsrnny ett låra-
rerum och en rymlig tambur. J
dessa ruin utgöres luftntångden af
12,6m« luft för hwarje elem. Nå-
gra wentilationsapparater förefinnes
icke iftoltm, få att luftwiixlingen har
tverkftålts endaft genom öppnande
af fönstren.
Underwisningem
Höftsterminerna ha, med undantag
af den första, börjat den första feps
tember och afflutats emellan den 15
och 20 december. Wårsterminertta
ha widtagit den 15 januari och af-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
