- Project Runeberg -  Ekenäs Tidning. Lokalblad för Ekenäs och omnäjd / Profnummer dec 1892 - N:r 102 dec 1893 /
47:4

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ten, såsom Pusltatva, Charkow och
en delas guwernementetKursk. Wår-
sädet är för det mesta något förse-
nadt, men har« hast en mycket gynnsam
såningstid. J Swartmyllebältet gick
utsädet .wäl upp, ide sydliga och öst-
liga guwernementen likasom ochsä i
Kaukasien står brodden särdeles yp-
pig. As alt att döma blir det ett
ganska godt år för Ryssland.

—:- Knlfasta uniformer lära länge
ha brukats i Kina. De tillwärkas
as läder och iull i norra Ki11a, as
papper,« af bomullstyg i södra Kina.
Det försäkras, att trettio hwarf bom-
ullstyg och papper, lagda wäxelwis,
motstå en pistolkula på nära håll
och en gewärsknla på 100 stegs as-
stånd; och för att stöta ett swärd
eller spjut igenom det till utseendet
swaga pansaret fordras kvida mera
än mannakrast. -

— Elektriska sporrar är den se-
naste djurplågeri-uppfinningen på häst-
sportens område. J ,,Le Figaro-«
berättas nämligen om en amerikansk
jockey, som wann sörwånande ,,seg«
rar« på kapplöpningsbanan med hä-
star, med hwilka andra ryttare icke
lyckades winiia några pris. Slutli-
gen npptäktes det, att han isin gör-
del dolt ett litet, men kraftigt batteri,
som stod i förbindelse med fporrarne;
då det gälde det sista upploppet till
målet och hästen ej längre mäktade
lyda hans wanliga sporrhngg, lät
han batteriet wärka, och den elektriska
strömmen gjorde hästen alldeles wild,
så att hatt med sörtwiflans ansträng-
ning satte förbi medtäflarne.

Andra lära nu ha tagit ester detta
grymma påhitt.

—- Nisr kniinnor gråta. Enligt
tidningen Neroyork World egde ny-
ligen följande scen rum i Chicago:

Wid ett af de senaste sammanträ-
dena af kwinnornas sörwaltningss
koiuite wid utställningen hotade fru
Potter Palmer att nedlägga sitt upp-
drag.. Ester uttalandet as denna ho-
telse började hon gråta. Då föreslog
fru Lyons att de närwaraude skulle
tacka fru Potter Palmer för det sätt,
hwarpå hon skött sitt uppdrag, och
därpå började äswen hon gråta. Nu
begärdes. ordet as fru Hawker, som
uttalade en protest mot alla de små-
aktigheter, hwartill man gjorde sig
skyldig, och så brast åsiveir hoir ut i
tårar. Nit föreslog någon att man
skulle frambära en tacksägelse till fru
Potter Palmer. Förslaget antogs
och alla började gråta-s

lir ilat farligt aiiliyssas7

För nägoit tid sedan meddelades
det i tidningarna, att en läkare i
Ohio hade fält en sträng dom öfwer
alt kyssande, i det hatt fördömde det
och wille ha det förbjudet genom
lag. —

tkn Wiener-tidning . l ar nu upptagit
tan en och häuwändt sig till fem lä-
kare i Wieii för att höra deras me-
ning om saken.

Den första as dem, professor M-
Kaposi, swarade, att det kan wara
mycket förnuftigt att icke wara altför
böjd att kyssas, ty munnen är all-
deles särskildt egnad att upptaga korr-

tagiösa eller smittosamma ämnen. A
andra sidan skall man icke bringa
kyssandet i misskredit, emedan det är
en symbol af sympati och enligt tvår
uppfattning har en ästetisk betydelse.

stadshotellet i Ekenäs.

Billiga rum, god restaurationooh
karm betjäning. specielt välbeltts
get kär handelsresande-.-

Dr A. Monti swarade: det matt
berättar om kyssandets farlighet är
absolut öfwerdrifwet. Det är ännu
icke fastslaget, att en kyss kan föror-
saka sjukdom, ehuru möjlighet därtill
förefinnes, men smitta inträderi alla
fall ytterst sällan. Låt dem, som ha
lust att kyssas, göra det-

Dr J. Neumann tager saken mera
allwarligL Mun och händer äro,
säger han, de delar as kroppen, som
mest bidraga till öfwerförandet af
smittosannna sjukdomar. Det farli-
gaste slag af kyssar äro de på inuti-
nen; det fins ingen gång, som det
icke är farligt, äfwen om den smitto-
samma sjukdomen ännu icke har kom-
mit till utbrott hos den ,,öfwerfö-
rande«. Störst är faran wid missa
kroniska sjukdomar. Det finnes fall,
då en, som det tros, tillfrisknad per-
son ännu efter flere års förlopp har
öfwerfört det giftiga ämnet genom
en kyss.

Dårför bör man aldrig dricka as
en annans glas. En patient med
smittosam sjukdom beter sig sammets-
löst, om han kysser någon. Man
skall inskränka kyssandet -— och iall
synnerhet det på munnen —- så mycket
som möjligt.

Dr Schneitzler swarar kort, men
syndigt: det är en gammal historia,
att sjukdomar kunna öfwerföras as
en kyss.

Hofrådet Wiederhafen närmar sig
mera till Montis oswan angisna
åsikt och anser, att det icke ärfå stor
fara därmed, sant många anse. För-
nnstigt och anständigt folk borde na-
turligtwis afhålla sig frän att kyssa
någon som hälst, då de äro jaka-
och omtänksannna föräldrar borde
icke tillåta sina barn att kyssa eller
låta sig kyssas as hwem som hälst.

Allmäanytiigi.

—- Smiirkylare föe mindre hushåll.
Mau upplägger smöret på en tallrik
och tager en ny oglacerad blomkruka,
så stor att den öfwertåcker smörtallri«
ken, samt ett sat, rymligt nog för
att krukan skall så rum däri. J sa-
tet ställer maii nu en tekopp eller
spilkum och därofwanpå smörtallriken,
hwarpå man tilltäpper hålet iblomi
krukans botten (t. ex. med en kork)
och stjälper krukan upp och ned ösi
wer smöret. Slutligen slår man så
mycket watten i fatet, att krukans
nedwända öswerkant wäl öswertäckes
däraf. Smöret befinner sig nu i
ett lufttätt sörmaringsrum. Nii öf-
wergjuter man blomkrukan med wat-
ten och ställer henne på ett någor-
lunda smalt ställe. Sker detta på
kwällen så har man till frukost ett
så fast smör, som man kan önska,
och sker det på morgonen, så år maii
lika wäl försedd till aftomnåltiden,

Orsakeii härtill är, att watten, som
asdnnstar, alstrar kyla (= binder
wärme). Lerkrukan insuger nämligen
wattnet, som wid warm wåderlek
hastigt asdnnstar genom dess wäggar,
hwarwid dessa afkylas, och då ingen
warm luft kan komma till smöret,
håller det sig åsweri under heta da-

gar fast och swalt.

A. F. Borenius’

Ångbåtskontor

expedierar:

lel Helsingfors-.

livat-jo oas-elak lil.11k.m. (äirelrte)
» tok-elas,, 5

» frestas » 7

» likt-elak » 11
Disraelqu » 7

» (clirelrte)

» (via Pileltala) »
» (via Fagervik) »

» (vja Pilelrala)

äng. WIBE· kapt. M. A. Nyström;
lelMlh kapt. Frans Bergw.
0NNl, » lc. P. Granckoll.
» Alclcllklt, » A. G. Zerlin.
lLMA » Ic. A. sjöberg.

« lie-tak Helsingfors-, livat-IC utsatta-, oss-elas, krock-s cc

ritt Aho.

likvink.

livat-jo Giselas lil.4 på morg. (via
,, tok-elak»5 t.n1. (via
« fredas »6 e. m.

» gikt-elak ,,5 k. rn.

Hangä—llalsdrult—slrinnmik) åns Aill-
lcERA, kapt. A. G.« aklim
Hangö—Förhy-isx.lo)s·ü·ng. lWA kapt,

. sober-E-
(via llangö-—l)alsbrul:) ångslile , knptz M. A.

Nyström.

(via Hangö—Br-ornark—salo) ing. PARC kapl-

R Boel-glöt-

lkotats Åbo, livat-jo Ussia-, tok-ilas och kreti-s.

lel skava.

livat-IC oss-elak kl. 5 e· m. ång. LElMU.

e. ni. »
e. rn. »
e. m. »

Is

« » » 8
» lät-els- » 5

lusta-
lLMA.
LElMlL

« sotat- Slcatla, samt-sa elak-ta

Tyäliga signaler bära gikt-as

äå bryggor skrala anlöpas-.

Nitrinare upplysningar meddelar i Eketräs

A. F. Serenius.

Till salu.

lirats-mjöl

till 25, 30, 40 ocli 50 penni
per kilo; samt i

Puäpäsor
(blått märke)
c. S. Lptlmam

Soäa Tyska

1lillTllTls

å. I-·. liaäroos.

llalfel

Flera goda kasse-sorter från
2 mark 70 p. kilo till högre
priser hos

hos

ä. F. Unas-oas.

Tillraratagat.

W En klocklreck ak slantar
är upphittad och återfås hos

l. W. korsets-tim.
öster-holme gård.

« Ett cigarr fodral är upp-
hittadl och åter-lås hos

Isl. kl. Fager.

Ångbäisläganliatar.
Ångk.

Neckar-

ltapt. l. S. Klanderg
atgär

till Helsingfors via Barösunä,
Fagervilc och lngå bryggor,
luras-ja mätning kl. 7 t. m.

natur Helsingfors liraer tort-
tlag lil. lo k. m.

till Åbo via Lappvilc, Baugi-,
Dalsbrulc, skinnarvilc, Muckckais
i Pargas, hvarje Freckag kl.
7 t. m. «

kletar Åbo lii-aria oänäag lil.
s k. m. »

Till skura algår ångaren
hvarje söndag och torsdag på
natten.

Närmare hos

l. lslimderg Scan .

xi u r [ e r.
Finlands isst, den 17 Juni löss.
Försrtnrs. sak-kurs
Sv- EU
Stt Petersburg k. s. 268715 —2647-:—
London k. s. Esr. 60 ski: Ai
90 dd. söt 25 25 08
Paris k. s. 100- 80 99 7
90 dd 100: 20 OS: 20
hamburg k. s. 194e 40 IP 40
90 "« lät« B FF 3
Lübeck k. . : -
Reagan
Stockholm . . : :
Kristiania k. s. lssr 60 1888 60
Köpenhamn k. s. Uss- 00 lssr 60
-

klangs Tryckreri s. Tianings Utiehoiss
1893.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:08:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ekenastidn/1893/0193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free